Vår vision är att ingen ska behöva lida av sjukdomar, skador eller funktionsnedsättningar i hjärnan. Tack vare gåvor driver vi svensk hjärnforskning framåt och ger fler möjligheten till ett långt liv. Här berättar vår generalsekreterare Anna Hemlin varför din gåva är så viktig.
En kartläggning av en viss sorts hjärnceller, oligodendrocyter, visar att de kan ha en betydande roll i utvecklingen av multipel skleros (MS). Upptäckten kan leda till nya behandlingsmetoder som inriktar sig på andra områden än enbart immunförsvaret. Gonçalo Castelo-Branco, en av av forskarna från Karolinska Institutet, som står bakom studien får forskningsbidrag från Hjärnfonden.
Trots att en persons DNA ser likadant ut hela livet kan våra gener ändå börja uttrycka sig annorlunda och göra att vi insjuknar i sjukdomar som vi har anlag för. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt en ny mekanism för en känd riskgen som triggar igång multipel skleros (MS) genom så kallad epigenetisk reglering. De fann även en skyddande genvariant som minskar risken för MS.
Erik Sander är just nu ute på sitt livs hittills största äventyr. Fyra månader på longboard, 500 mil runt Sverige, och förhoppningsvis minst 20 000 kronor till forskningen om MS.
Anders Blomqvist, professor på Linköpings universitet är en av de som fått ett forskningsbidrag från Hjärnfonden i år. Han forskar om hur inflammation och infektioner ute i kroppen påverkar hjärnan.
– Vi tror att inflammation i kroppen påverkar hjärnan och att det har betydelse för en mängd olika sjukdomstillstånd. Det är ganska vanligt att personer efter en långvarig infektion i kroppen får en depression.
Alicia trodde att huvudvärken berodde på stress, läkarna sa borrelia. Men det visade sig vara den livshotande nervsjukdomen NMO. På några få timmar blev den tidigare så aktiva 17-åringen helt förlamad i armarna och från midjan och neråt. Ingen visste om hon någonsin skulle kunna gå igen.
I år går ett av Hjärnfondens forskningsbidrag till forskning om just NMO.
Varför uppfattar vi smärta, illamående och inflammation som obehagligt? En depression är också obehaglig, fungerar det på samma sätt? Forskaren David Engblom letar efter små molekyler kopplade till obehagskänslor och hoppas att de ska kunna ligga till grund för bättre smärtbehandlingar men också till en förståelse för hur psykiatriska sjukdomar fungerar. Projektet stöds av Hjärnfondens forskningsanslag 2016.
En sorts celler i hjärnan, oligodendrocyter, som har en avgörande roll i sjukdomar som multipel skleros, har en större mångfald än man tidigare trott. Detta enligt en ny studie som publiceras i tidskriften Science och är gjord av forskare vid Karolinska Institutet. Fynden bidrar till att öka vår förståelse för sjukdomar där dessa celler skadas, så som multipel skleros, och ger ledtrådar till framtida behandlingsstrategier. Forskningen är delvis finansierad av Hjärnfonden genom forskningsanslag för åren 2014 och 2015.
Den nya tablettbehandlingen har mycket bättre effekt än bromsmedicinerna som man injicerar och minskar skovfrekvensen med över 50 procent. Studier visar även att tabletterna minskar risken för funktions-nedsättning. Hjärnfondens forskare Tomas Olsson ligger bakom prövningen i Sverige.
