I Kolsva skolområde, nordväst om Köping, är nästan alla elever behöriga till gymnasiet. Bred kompetens, stort fokus på elevhälsan och lärarnas förhållningssätt har varit avgörande i det framgångsrika arbetet.
Henrik Larsson från Örebro universitet får medel från Hjärnfonden för att ta reda på om barn med adhd löper större risk att utveckla andra sjukdomar i vuxen ålder. Med hjälp av världens största tvillingregister kommer data visa om det finns kopplingar mellan adhd och utvecklandet av åldrandets sjukdomar.
Det finns många myter och åsikter om adhd. Men det talas inte så mycket om de positiva aspekter som kommer med diagnosen adhd och hur man kan använda diagnosen till en fördel? Här ger överläkare Anders Hansen sina bästa tips på hur du kan vända en adhd-diagnos till något positivt och dra nytta av den, både i skolan och på arbetsplatsen.
KIND som är ett kompetenscentrum, för forskning, utveckling och utbildning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, på Karolinska Institutet arbetar aktivt för öka kunskapen inom NPF. I höst arrangerar de två intressanta utbildningstillfällen för professionen inom skola, behandling och verksamma inom NPF, men det är också öppet för alla andra som är intresserade av ämnet. Båda utbildningstillfällena sker i Aula Medica på Karolinska Institutet.
Lena Dahlenborg, vars son har ADD och autism, är en av de föräldrar som deltog i vår manifestation för att uppmärksamma den svåra skolsituation som många barn med ADHD, ADD, autism och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har.
– Jag deltog i marschen eftersom jag tycker att det är viktigt att uppmärksamma npf-barns skolsituation, säger hon.
För många barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som kommer tillbaka till skolan väntar ännu ett tufft skolår med stor oro. För elever med NPF får inte stöd de behöver och har rätt till enligt skollagen. Hjärnfondens fråga vad barn med NPF behöver i skolan, på #FrågaBarnen, visar att många elever saknar en anpassad lärmiljö och kunskap hos skolpersonal. Därför behövs nu en storsatsning för kunna genomföra anpassningar och öka kunskapen hur man bemöter barn med NPF i skolan. Mer resurser behövs för att göra de stödinsatser som behövs:
– Det viktigaste är att barnet inte är en diagnos utan att varje barn är unikt. Det finns inte ett barn som är det andra likt. Och det är viktigt att inte generalisera utan att hitta varje elevs styrkor och svårigheter och att förstå vad just den här eleven får energi ifrån säger Lisa Lindgren som är lärare och arbetar inom särskolan med barn som har autism.
Debatt
Tiotusentals elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) går nu på sommarlov. Flera firar med kompisarna och är glada över goda resultat. Men alldeles för många har haft ett tufft skolår: med sänkt självförtroende, misslyckande i olika ämnen, stor frånvaro, sänkta betyg och mobbning. De flesta har inte fått det stöd de har rätt till i skolan och når därför inte kunskapsmålen. Samhället har inte råd vare sig mänskligt, socialt eller ekonomiskt – att låta så många elever misslyckas i skolan bara för att de inte har fått rätt eller tillräckligt stöd. Därför behövs nu en kraftfull nationell satsning för att även dessa elever ska nå kunskapsmålen och lyckas i skolan. Vi uppmanar därför regeringen att avsätta en NPF-miljard i höstens statsbudget. Resurser som går till kraftfullare kompetensspridning så att skolan verkligen kan ge det särskilda stöd som dessa elever behöver.
Nu har 1 miljon skolbarn sommarlov. Flera firar med kompisarna och är glada över goda resultat. Men många elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har haft ett tufft skolår och flera lämnar skolan utan godkända betyg. Vi vill sprida information om skolsituationen för barn med NPF och behovet av att förbättra stödet till elever med funktionsnedsättning i skolan och följer därför upp den tidigare informationskampanjen minfullapotential.se med #FrågaBarnen.
