ADHD förekommer hos ungefär fem procent av barnen och tre till fyra procent av vuxna. En av dem är Grace Brungardt. Hon är 11 år och vill att andra ska förstå hur det är att ha ADHD. Här kan du läsa hennes berättelse.
Kristiina Tammimies, forskargruppsledare på Karolinska Institutet studerar de genetiska faktorerna bakom autism och andra diagnoser inom autismspektrumtillstånd, AST. Exakt vad som orsakar AST är okänt men både arv och miljö har betydelse.
ADHD är en omstridd diagnos. Men vem får ADHD och vad gör man efter diagnosen? Ställs det flera diagnoser idag än tidigare, och vad betyder det? Hur yttrar sig ADHD och vad betyder det för livet? Skrivs det ut för många läkemedel och är det fler pojkar än flickor som har ADHD? Det finns fortfarande begränsad kunskap om ADHD i samhället, både vad gäller barn och vuxna med diagnosen.
Internationella autismdagen är den 2 april och det vill vi uppmärksamma. I Sverige har 1-2 procent av befolkningen en diagnos inom det som kallas autismspektrumtillstånd, AST, dit autism hör. När man har autism bearbetar hjärnan information på ett annat sätt än de flesta andra. Autism visar sig på olika sätt hos olika personer och symptom och svårighetsgrad varierar med ålder och utvecklingsnivå. Den som har autism kan tycka det är svårt att veta hur de skall bete sig i olika situationer, ha svårt att tolka kroppsspråk och förstå andras känslor och tankar. Det är också vanligt att ha specialintressen, och att upprepa vissa beteenden. Att ha specialintressen gör att den som har autism kan bli blir väldigt bra på en speciell sak vilket kan vara en källa till glädje och ge positiva möjligheter när det gäller utbildning och yrkesliv.
I mars landar de första mjölkförpackningarna i kyldiskarna med korta berättelser om hur det kan vara att leva med adADHD, Aspergers och Tourettes syndrom. Okunskapen och stigman om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, är stor. Vi är därför mycket glada över möjligheten att i samarbete med Arla sprida kunskapen om hur det är att leva med en NPF-diagnos […]
Ungefär 10-15 procent av befolkningen i Sverige har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Det innebär att hjärnan fungerar annorlunda – vilket leder till olika kognitiva svårigheter. I begreppet NPF ryms diagnoserna ADHD, ADD, autismspektrumstörning, språkstörning och Tourettes syndrom.
Emma Frans forskar om ADHD. Fokus för hennes forskning är de långsiktiga effekterna av ADHD-medicinering. ADHD förekommer hos ungefär fem procent av barnen och tre till fyra procent av vuxna och är därmed den vanligaste utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningen. Här berättar Emma Frans själv om sin forskning och vad den betyder för dig som har ADHD eller ett barn med ADHD.
Den 30 september firas vetenskapsfesten Forskarfredag på 30 orter över hela Sverige. I Stockholm deltar hjärnforskaren Kristiina Tammimies som forskar om genetiska faktorer bakom autism.
Skolan och föräldrarna blev räddningen för Edith efter adhd-diagnosen.
