Shansheng Yang är en av Hjärnfondens stipendiater. Han forskar om Parkinsons sjukdom och vill använda stamceller som behandling av sjukdomen. Klicka på pilen i bilden och se en kort film där han berättar om sin forskning.
Ännu en gång kan Hjärnfonden dela ut ett rekordbelopp i forskningsstöd – tack vare alla våra givare. Här berättar vår styrelseordförande, Peter Thelin, mer om hur dina gåvor gör skillnad.
I Sverige finns ungefär 20 000 personer med Parkinsons sjukdom. Sjukdomen beror på att de nervceller som bildar dopamin förstörs. Anqi Xiong, en av Hjärnfondens stipendiater, vill behandla sjukdomen genom att återskapa den typen av neuron direkt i hjärnan. Klicka på pilen i bilden och se en kort film där hon berättar om sin forskning.
För Hjärnfonden är det självklart att de insamlade pengarna går till den mest lovande hjärnforskningen. Men enligt Cecilia Lundberg, professor i neurobiologi, finns det fler kvalificerade projekt än vad pengarna räcker till. Hon vet, eftersom hon också är ordförande i vår vetenskapliga nämnd – den expertgrupp som bestämmer vilka som ska få forskningsstöd. Här berättar hon om varför din gåva är så viktig.
Hjärnan och nervsystemet har en begränsad kapacitet att läka vid skador och sjukdomar som exempelvis vid en hjärnskakning eller Parkinsons sjukdom. På Hjärnans Dag föreläste Cecilia Lundberg, professor i neurologi vid Lunds universitet, om hur vi med hjälp av genterapi kan reparera skador på hjärnan och laga trasiga gener.
För Hjärnfonden är det helt avgörande att de insamlade pengarna går till den absolut bästa hjärnforskningen. Men enligt Cecilia Lundberg, professor i neurobiologi, finns det fler kvalificerade projekt än vad pengarna räcker till. Hon vet, eftersom hon också är ordförande i vår vetenskapliga nämnd – som bestämmer vilka som ska få forskningsstöd. Här berättar hon varför ditt stöd är så viktigt.
Linköpingsforskaren Anna Herland skapar konstgjorda modeller av den mänskliga hjärnan i ett chip lika stort som en USB-sticka. Hjärnmodellerna kan användas i forskning om hjärntumör, Alzheimers och Parkinsons sjukdom och kan komma att ersätta många djurförsök i framtiden.
Anders Blomqvist, professor på Linköpings universitet är en av de som fått ett forskningsbidrag från Hjärnfonden i år. Han forskar om hur inflammation och infektioner ute i kroppen påverkar hjärnan.
– Vi tror att inflammation i kroppen påverkar hjärnan och att det har betydelse för en mängd olika sjukdomstillstånd. Det är ganska vanligt att personer efter en långvarig infektion i kroppen får en depression.
Vid Parkinsons sjukdom dör de nervceller som producerar dopamin i hjärnan. Bristen på dopamin i striatum, den del av hjärnan som kontrollerar våra rörelser, gör att rörelseförmågan rubbas hos Parkinsonpatienter. Nervcellerna i striatum förändras också vid sjukdomen och det är fokus för Angela Cenci Nilssons forskning. Hon är professor vid Lunds universitet och fick i år ett forskningsbidrag från Hjärnfonden.
