Hjärnan och nervsystemet har en begränsad kapacitet att läka vid skador och sjukdomar som exempelvis vid en hjärnskakning eller Parkinsons sjukdom. På Hjärnans Dag föreläste Cecilia Lundberg, professor i neurologi vid Lunds universitet, om hur vi med hjälp av genterapi kan reparera skador på hjärnan och laga trasiga gener.
För Hjärnfonden är det helt avgörande att de insamlade pengarna går till den absolut bästa hjärnforskningen. Men enligt Cecilia Lundberg, professor i neurobiologi, finns det fler kvalificerade projekt än vad pengarna räcker till. Hon vet, eftersom hon också är ordförande i vår vetenskapliga nämnd – som bestämmer vilka som ska få forskningsstöd. Här berättar hon varför ditt stöd är så viktigt.
Linköpingsforskaren Anna Herland skapar konstgjorda modeller av den mänskliga hjärnan i ett chip lika stort som en USB-sticka. Hjärnmodellerna kan användas i forskning om hjärntumör, Alzheimers och Parkinsons sjukdom och kan komma att ersätta många djurförsök i framtiden.
Anders Blomqvist, professor på Linköpings universitet är en av de som fått ett forskningsbidrag från Hjärnfonden i år. Han forskar om hur inflammation och infektioner ute i kroppen påverkar hjärnan.
– Vi tror att inflammation i kroppen påverkar hjärnan och att det har betydelse för en mängd olika sjukdomstillstånd. Det är ganska vanligt att personer efter en långvarig infektion i kroppen får en depression.
Vid Parkinsons sjukdom dör de nervceller som producerar dopamin i hjärnan. Bristen på dopamin i striatum, den del av hjärnan som kontrollerar våra rörelser, gör att rörelseförmågan rubbas hos Parkinsonpatienter. Nervcellerna i striatum förändras också vid sjukdomen och det är fokus för Angela Cenci Nilssons forskning. Hon är professor vid Lunds universitet och fick i år ett forskningsbidrag från Hjärnfonden.
Den 11 april är Internationella Parkinson-dagen och det vill vi uppmärksamma. I Sverige finns ungefär 20 000 personer med Parkinsons sjukdom. Sjukdomen beror på att nervceller i ett område i hjärnan som heter substantia nigra bryts ned. En betydande del av de symtom som uppkommer beror på att det framför allt är de nervcellerna som producerar dopamin som bryts ner. Dopamin behövs för hjärnans styrning av kroppsrörelserna och när de här nervceller dör försämras möjligheten att kontrollera kroppens rörelser. Sjukdomen ger besvär som långsamhet, skakningar och stelhet.
Känslor, beslut och handlingar styrs från hjärnan men magen är också inblandad. I magen och tarmarna finns det mer än 100 miljoner nervceller, vilket är fler än i ryggmärgen. Enteriska nervsystemet, (ENS), “hjärnan i magen” eller “den andra hjärnan” som det också kallas består av distinkta nervceller som kommunicerar med hjärna och ryggmärg.
Nu kan forskarna bilda nya nervceller direkt i hjärnan! Genom att programmera om andra typer av hjärnceller till nervceller hoppas man kunna bota eller lindra Parkinsons sjukdom. Malin Parmar vid Lunds universitet vill med hjälp av tekniken kunna utveckla metoder för att reparera den skadade hjärnan. Forskningen stöds av Hjärnfondens forskningsanslag 2016.
Ulrike Richter forskar om Parkinsons sjukdom. Både 2014 och 2015 har hon fått Hjärnfondens stipendium på 280 000 kronor. Här berättar hon om vad stipendiet betyder för henne och om sin forskning inom området Parkinsons sjukdom.
