Parkinsons sjukdom

Den 11 april är Internationella Parkinson-dagen och det vill vi uppmärksamma. I Sverige finns ungefär 20 000 personer med Parkinsons sjukdom. Sjukdomen beror på att nervceller i ett område i hjärnan som heter substantia nigra bryts ned. En betydande del av de symtom som uppkommer beror på att det framför allt är de nervcellerna som producerar dopamin som bryts ner. Dopamin behövs för hjärnans styrning av kroppsrörelserna och när de här nervceller dör försämras möjligheten att kontrollera kroppens rörelser. Sjukdomen ger besvär som långsamhet, skakningar och stelhet.

Känslor, beslut och handlingar styrs från hjärnan men magen är också inblandad. I magen och tarmarna finns det mer än 100 miljoner nervceller, vilket är fler än i ryggmärgen. Enteriska nervsystemet, (ENS), “hjärnan i magen” eller “den andra hjärnan” som det också kallas består av distinkta nervceller som kommunicerar med hjärna och ryggmärg.

Nu kan forskarna bilda nya nervceller direkt i hjärnan! Genom att programmera om andra typer av hjärnceller till nervceller hoppas man kunna bota eller lindra Parkinsons sjukdom. Malin Parmar vid Lunds universitet vill med hjälp av tekniken kunna utveckla metoder för att reparera den skadade hjärnan. Forskningen stöds av Hjärnfondens forskningsanslag 2016.

Ulrike Richter forskar om Parkinsons sjukdom. Både 2014 och 2015 har hon fått Hjärnfondens stipendium på 280 000 kronor. Här berättar hon om vad stipendiet betyder för henne och om sin forskning inom området Parkinsons sjukdom.

Vid Parkinsons sjukdom bryts hjärnceller ner på grund av en genetisk mutation. Idag behandlar man symtomen genom att tillsätta dopamin till hjärnan, det ämne som de nedbrutna cellerna själva skulle ha producerat. Men för att bota en genetisk sjukdom som Parkinson är genterapi, där man slår ut den genen som orsakar sjukdomen, enda sättet.

En grupp av “stoppceller” i hjärnstammen hos möss är nödvändig för djurens förmåga att stanna när de går, enligt en ny studie från Karolinska Institutet ledd av Ole Kiehn som fick Hjärnfondens forskningsanslag 2014. Forskningsartikeln, som publiceras i tidskriften Cell, beskriver en signalväg i hjärnstammen specifikt ägnad åt att avbryta pågående gångrörelser – och vars selektiva aktivering stoppar rörelsen medan dess inaktivering främjar rörelse. I studien identifierar forskarna därmed en tidigare okänd nedåtgående signalväg som behövs för att styra den episodiska karaktären hos rörelsebeteendet.

Oönskad nybildning av blodkärl i hjärnan är sannolikt orsaken till svårbehandlade gång- och balanssvårigheter vid Parkinsons sjukdom. Slutsatsen styrks av ny forskning från Lunds universitet.

”Hur hjärnan fungerar är en av de mest fundamentala och mystiska frågorna för människan. Ända sen jag kom i kontakt med hjärnforskningen så visste jag att jag ville vara en del i att hitta lösningen – eller i alla fall vara med i jakten.”