Den 24 maj uppmärksammas schizofreni på många platser i världen. I Sverige har cirka 35 000 personer sjukdomen, 20 miljoner i hela världen.
En ny behandling som kan revolutionera livet för patienter med schizofreni. Det hoppas Susanne Bejerot, professor och överläkare vid Örebro universitet, att hennes forskning ska leda till.
I Sverige har cirka 35 000 personer schizofreni. Vi vet idag inte vad som ligger bakom sjukdomen och varför vissa personer blir sjuka men ärftlighet är en riskfaktor.
Funda Orhan, en av Hjärnfondens stipendiater, forskar om schizofreni. Att hennes forskning i slutändan ska leda till att människor som lider av psykisk ohälsa ska få hjälp är en av hennes drivkrafter.
#postkodeffekten
Lars Olson har ägnat över 5O år åt hjärnforskning. Under åren har han bland annat hunnit bli professor i neurobiologi och medgrundare till Hjärnfonden. Tyvärr har han också blivit expert på resursbrist – ett ständigt problem för hjärnforskningen. Här berättar han om forskningsläget och varför ditt stöd är så viktigt.
Forskare vid Karolinska Institutet och University of North Carolina har identifierat de celltyper som ligger till grund för schizofreni, i en studie som publiceras i Nature Genetics. Fynden pekar ut färdriktningen för utveckling av nya behandlingsmetoder mot sjukdomen.
Många patienter med schizofreni eller depression förlorar förmågan att njuta av och se fram emot glädjeämnen, ett symtom som kallas anhedoni. Det orsakar stort lidande för de som drabbas och många svarar inte på de sedvanliga behandlingar som finns idag. Därför vill Jonas Persson från Uppsala universitet, en av Hjärnfondens stipendiater 2017, undersöka om magnetisk stimulering av hjärnan kan vara en ny effektiv behandling.
Myten om det galna geniet är delvis sann. Personer med kreativa yrken, som konstnärer och forskare, är oftare drabbade av psykisk ohälsa som schizofreni och bipolär sjukdom än andra. Psykiatrikern Simon Kyaga, världsledande forskare inom området, möter många exceptionellt kreativa patienter i sitt arbete på kliniken.
Gilbert Lauter har fått Hjärnfondens stipendium både 2014 och 2015. Här berättar han vad stipendiet betyder för honom och om sin forskning inom schizofreni. Hjärnfondens stipendium på 280 000 kronor avser forskning på heltid inom neuroområdet under ett år.
