Varför är nervcellerna som styr våra ögonrörelser förskonade vid den dödliga sjukdomen ALS? Det ska forskaren Nigel Kee vid Karolinska Institutet med stöd av Hjärnfondens ta reda på. Om vi kan förstå vilka egenskaper som leder till att vissa nervceller lever längre skulle det kunna leda till en ny behandling som bromsar sjukdomen.
Många patienter med schizofreni eller depression förlorar förmågan att njuta av och se fram emot glädjeämnen, ett symtom som kallas anhedoni. Det orsakar stort lidande för de som drabbas och många svarar inte på de sedvanliga behandlingar som finns idag. Därför vill Jonas Persson från Uppsala universitet, en av Hjärnfondens stipendiater 2017, undersöka om magnetisk stimulering av hjärnan kan vara en ny effektiv behandling.
Mellan 5000 och 7000 svenskar dör varje år på grund av sjukdomar och skador som har samband med alkohol. Det finns läkemedel mot alkoholberoende men de fungerar inte på alla som behöver behandling. Petra Suchankova Karlsson från Göteborgs universitet och en av Hjärnfondens stipendiater 2017, vill därför pröva om ett läkemedel som används mot typ-2 diabetes kan sänka alkoholintaget.
Redan under läkarutbildningen kom Karin Forsberg i kontakt med ALS-gruppen vid Umeå universitet. En god vän till familjen hade nyligen insjuknat och hastigt gått bort i ALS och det var grymheten i denna sjukdom och avsaknaden av kurativ behandling gjorde så stort intryck på Karin att hon ville försöka hitta lösningen själv.
Hjärnfonden delar ut 7 miljoner kronor till framtidens forskarlöften som gör det möjligt för 25 unga hjärnforskare att driva utvecklingen framåt inom något av hjärnforskningens område.
