Dagny Carlsson, Sveriges äldsta bloggerska gästade Hjärnans Dag i Stockholm. Hon berättade om sitt liv för dagens konferencier Suzanne Axell.

Hjärnans Dag 2017

Oscarsteatern var fullsatt på Hjärnans Dag den 6 april i Stockholm. Vi bjöds på ett fullspäckat program med inspirerande och spännande föreläsningar av några av landets främsta hjärnforskare. Konferencier för dagen var Suzanne Axell.

Vi fick höra om hur stamceller kan användas för att reparera den skadade hjärnan, vad du kan göra själv  för att hålla hjärnan frisk längre, vad som händer i hjärnan när du är deprimerad till skillnad mot när du känner dig ledsen.

Vi fick också lära oss att både träning och ärftlighet har betydelse för hur bra du blir på att spela ett instrument, att adhd har biologiska orsaker men att miljön är avgörande för graden av funktionsnedsättning och att nya avbildningstekniker har öppnat upp nya möjligheter att upptäcka och förstå Alzheimers sjukdom. Vi fick också se flera exempel på att hjärnan är formbar så att vid ett stroke kan andra delar av hjärnan ta över det skadade områdets funktion.

Dagens höjdpunkt var att få träffa Dagny Carlsson som fyller 105 år om en dryg månad! Hon startade en blogg när hon var 100 år och har nu 3 miljoner följare. Dagny lockade till många skratt med berättelser om sitt liv och hon gav också ett par råd om hur du skall hålla dig frisk länge: ”Man skall inte gamla till sig” och ”Använd både huvudet och bena” var hennes råd.

Här nedan kan du se föreläsningarna.

 

Stamcellsforskning – framsteg, förhoppningar och farhågor

Idag pågår omfattande forskning för att finna sätt att med stamcellers hjälp ersätta förlorade celler. Det kan rädda liv och det finns stora förhoppningar om att nya stamcellsbaserade terapier ska kunna användas vid behandling av många sjukdomar. Men hur framställer forskarna stamceller och hur tillverkar de specialiserade celler som ska användas vid specifika sjukdomar? En av Sveriges främsta stamcellsforskare berättar vad som pågår inom forskningen och hur framtiden ser ut.

Thomas Perlmann, professor i molekylär utvecklingsbiologi vid Karolinska Institutet

Så här håller du hjärnan frisk hela livet

Hjärnan ska hålla hela livet men vad kan vi påverka själv och vilken betydelse har egentligen arv och miljö. Studier visar att det går att förebygga minnesstörningar. Detta genom kost, fysisk träning, kognitiv träning och kontroll av vaskulära riskfaktorer så som högt blodtryck och blodfetter. Men vilken betydelse har egentligen livsstilsfaktorerna för personer som redan har en lindrig form av Alzheimers sjukdom?

Miia Kivipelto, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet

Livet börjar vid hundra

Vad är hemligheten bakom att hålla sig så vital? Dagny Carlsson är 104 år och idag driver hon en blogg med över 3 miljoner följare. Hon lär dessutom andra äldre hur man använder datorn. Dagny berättar om tillvarons med- och motgångar och hur det är att plötsligt och oväntat bli kändis.

Dagny Carlsson, 104 år och Sveriges äldsta bloggerska

Deprimerad eller bara ledsen?

Vad är orsakerna till att en människa blir deprimerad och hur skiljer sig en depression från ledsenhet eller att ha sorg? Depressionen kan vara utlöst av en eller flera yttre faktorer, till exempel en närståendes död, men den kan ibland komma utan synlig anledning. Vad finns det för behandlingar och vad kan den drabbade och dess anhöriga själv göra vid depressionstillstånd?

Lars Häggström, specialistläkare i psykiatri vid Affecta Psykiatrimottagning i Halmstad och chefsläkare psykiatriska kliniken i Växjö

Den musicerande hjärnan

Många gillar att sjunga, spela och lyssna på musik. Men vad är det egentligen som händer i hjärnan när vi lyssnar till musik eller musicerar? Vilka mekanismer i hjärnan gör det möjligt att bli musiker? Forskare har studerat professionella pianister och sett att de delar av hjärnan som har med motorik och hörsel att göra var mer välutvecklade hos dem. Hur kommer det sig att en del har ett starkare sinne och färdighet för till exempel pianospel än andra och vilken roll spelar generna?

Fredrik Ullén professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet och internationellt erkänd konsertpianist

Adhd – myt och fakta

Adhd är en omstridd diagnos. Men vem får Adhd och vad gör man efter diagnosen? Ställs flera diagnoser idag än tidigare, och vad betyder det? Hur yttrar sig Adhd och vad betyder det för livet. Skrivs det ut för många läkemedel och vilka alternativ finns det? Är det fler pojkar än flickor som har ADHD? Det finns många idéer om Adhd, med vad vet vi egentligen? Det råder fortfarande begränsat kunskap om Adhd i samhället, både vad gäller barn och vuxna med diagnosen.

Sven Bölte professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet

Tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom

Möjligheterna att upptäcka demens eller Alzheimers sjukdom på ett tidigt stadium har ökat de senaste åren. Redan 20 år innan minnesbesvären uppstår går det att se förändringar i hjärnan. Men varför är det så viktigt att ställa en diagnos och vad finns det för behandlingar? Ny forskning visar också att det kan finnas flera orsaker till Alzheimers sjukdom, något som kan ha stor betydelse för utvecklingen av nya läkemedel.

Agneta Nordberg, professor i klinisk neurovetenskap och överläkare på Geriatriska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset

Den formbara hjärnan

Modern forskning har visat att hjärnan och nervsystemet är föränderliga organ och att hjärnan är formbar. Mekanismen som ligger bakom detta kallas neuroplasticitet. Och det är inte bara generna som styr vårt beteende. Varje tanke i dur eller moll förändrar anatomin i hjärnan. Nya nervceller produceras i hjärnan under hela livet och genom medvetet använda hjärnans tillväxtförmåga kan vi påverka vårt åldrande och välmående.

Nils Simonson, läkare, kirurg med hjärnan som passion, författare och föreläsare

 

 

 

Dela sidan

Engagera dig redan idag

Stöd forskningen

Ge en gåva

Starta en insamling

Starta