Hjärnfonden
Ge en gåva
Porträtt av Simon Kyaga.

Simon Kyaga är världsledande inom forskningen om kopplingen mellan kreativitet och psykisk ohälsa.

Det galna geniet – kopplingen mellan schizofreni och kreativitet

Myten om det galna geniet är delvis sann. Personer med kreativa yrken, som konstnärer och forskare, är oftare drabbade av psykisk ohälsa som schizofreni och bipolär sjukdom än andra. Psykiatrikern Simon Kyaga, världsledande forskare inom området, möter många exceptionellt kreativa patienter i sitt arbete på kliniken.

I år är det 50 år sedan Beach Boys släppte sitt hyllade album Pet Sounds. Albumet ansågs vara frontfiguren Brian Wilsons kreativa höjdpunkt innan han sjönk djupt in i psykisk ohälsa och drogmissbruk. Wilson började höra röster inne i sitt huvud redan innan skivan började spelas in och fick till en början diagnosen paranoid schizofreni och senare schizoaffektivt syndrom vilket är en diagnos med drag av både schizofreni och affektiva störningar liknande bipolär sjukdom. Men finns det någon sanning i myten om att kreativa genier alltid har ett mått av galenskap i sig? Var Wilson ett exempel på det galna geniet?

Psykiatrikern och forskaren Simon Kyaga, som bland annat medverkat på Hjärnfondens kunskapsdag Hjärnans dag, är världsledande inom forskningen om kopplingen mellan kreativitet och psykisk ohälsa. Han menar att den kreativa Brian Wilsons sjukdomshistoria är väldigt typisk. Men beror det på att hallucinationer och vanföreställningar verkligen är förknippade med ökad kreativitet eller har vi en bild av att framgångsrika konstnärer måste ha någon typ av psykiskt lidande?

– I mitt kliniska arbete som psykiatriker möter jag många patienter med exceptionellt kreativa färdigheter. Kreativiteten tar sig ofta uttryck som annorlunda och nyskapande men kan också bestå av ett driv och energi, säger Simon Kyaga i Forskning & Framstegs podcast Jubileumspodden.

Friska släktingar är kreativa

Idén om det galna geniet har funnits lika länge som den västerländska civilisationen. Aristoteles lär ha sagt att ”inget äkta geni utan ett stråk av galenskap”. Han frågade sig varför så många framstående personer inom poesi, konst, politik och filosofi ofta led av ”sjukdomar i den svarta gallan” eller melankoli.

– Kreativitet är viktigt för människan. Vi har en ekonomisk utveckling i vårt samhälle idag som bygger på förmågan till innovation vilket i sin tur kräver kreativitet, säger Simon Kyaga.

Utifrån nationella register har Simon Kyaga i sin forskning kunnat visa att det finns ett samband mellan personer som har kreativa yrken och vissa psykiska sjukdomar. Kreativitet har visat sig dels ha en koppling till schizofreni, framför allt hos friska släktingar till schizofrenipatienter, men också till bipolär sjukdom.

– Det är tack vare att vi har så utförliga sjukvårdsregister i Sverige som det är möjligt att dra de här slutsatserna. Att även friska släktingar till patienter är med gör att vi kunnat se att det var främst dessa som hade en ökad förekomst av kreativa arbeten, inte patienterna själva.

Risk att behandla bort kreativiteten?

– Det finns för lite forskning på läkemedel och konsekvenser för kreativiteten. Men väldigt många patienter beskriver just dilemmat att man känner sig mindre kreativ när man påbörjat en behandling.

Simon berättar att man i en studie nyligen jämfört förmågan att komma på nya idéer hos patienter med eller utan behandling med litium, ett läkemedel som ibland används till patienter med schizofreni och bipolär sjukdom. Resultaten visade att den kreativa förmågan hos patienterna minskade något när litium användes och att den kom tillbaka när man slutade med medicinen.

– Dock tycker många att det ändå kan löna sig att ta läkemedlet eftersom depressionen och de maniska perioderna som kännetecknar bipolär sjukdom är så pass destruktiva att det är värt att eventuellt förlora en liten bit av sin kreativitet.

Relaterat

Porträtt av Daniella Rylander Ottosson.

Forskare återskapar celler som återställer balansen i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.
Läs mer
Porträtt av Mikael Landén som blickar uppåt.

Mikael Landén får stöd för ny forskning om bipolär sjukdom

Kan vi förutsäga vem som svarar på en litiumbehandling? Det vill forskaren Mikael Landén ta reda på – med stöd från Hjärnfonden. Genom långsiktig forskning om bipolär sjukdom söker han nya sätt att individanpassa behandlingen och minska lidandet.
Läs mer
Porträtt av Jens Carlsson.

Med AI och superdatorer i jakten på framtidens hjärnläkemedel

Hur designar man ett läkemedel innan det finns? Forskaren Jens Carlsson vid Uppsala universitet har fått Hjärnfondens forskningsbidrag för sin banbrytande studie av receptorn TAAR1 – ett nytt och hett spår i kampen mot Parkinsons sjukdom och schizofreni.
Läs mer

“Ett bättre liv är möjligt”

Efter att Patrik fått läkemedlet i en lovande schizofrenistudie märkte han en stor effekt – livet började återvända. Men studien riskerar att köra fast och Patrik får inga fler doser.
Läs mer
Porträtt av Susanne Bejerot, professor i psykiatri vid Örebro universitet.

Lovande läkemedel mot schizofreni har fastnat på studienivå

Patienter rapporterar att de fått sina liv tillbaka, ändå har en lovande psykosstudie stött på problem. Fler deltagare krävs för att den ska kunna avslutas och resultaten komma till användning.
Läs mer
Lisa och Henrik Borg sitter i en trappa och tar en selfie tillsammans.

“Vi hade inte haft våra jobb utan våra diagnoser”

Överdoser, kilometerlånga kom ihåg-listor, hundratusentals följare och en orubblig kärlek. Influencerparet Lisa och Henrik Borg har fått sina liv att fungera trots utmaningarna med att hantera bipolär sjukdom och ADHD. Eller kanske tack vare.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta