Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 2 minuter

Forskare återskapar celler som återställer balansen i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.

Porträtt av Daniella Rylander Ottosson.

Parvalbuminceller spelar en avgörande roll i att hålla hjärnans aktivitet i balans. De dämpar överaktivitet, styr hjärnans rytm och fungerar som ett slags intern metronom. Detta för att hjärnan ska kunna arbeta fokuserat och effektivt.

När dessa celler skadas eller blir färre, rubbas den känsliga balansen. Tidigare forskning pekar på att dysfunktionella parvalbuminceller kan vara en bidragande orsak till både schizofreni och epilepsi, tillstånd som påverkar tusentals människors liv varje dag.

Ge en gåva

Från gliacell till nervcell – utan omvägar

I den nya studien, som publicerats i Science Advances, har forskarna lyckats omprogrammera mänskliga gliaceller – hjärnans stödjeceller – direkt till parvalbuminceller, utan att först behöva gå via ett stamcellsstadium. Det innebär ett betydande steg framåt inom regenerativ neurovetenskap.

– Vi har utvecklat ett förbättrat protokoll som gör det möjligt att skapa parvalbuminneuron som påminner om de som finns naturligt i hjärnan, säger Daniella Rylander Ottosson, forskare i regenerativ neurofysiologi vid Lunds universitet och studiens huvudförfattare, ett pressmeddelande.

Forskargruppen har också identifierat flera nyckelgener som är centrala i själva omvandlingsprocessen, en insikt som gör det möjligt att förfina tekniken ytterligare.

Förståelse och framtida behandling

Parvalbuminceller bildas sent under fosterutvecklingen, vilket har gjort det svårt att återskapa dem från stamceller i labbmiljö. Den nya metoden innebär en genväg.

– Genom att aktivera rätt gener kan vi få gliaceller att byta identitet direkt till parvalbuminceller. Det är en snabbare och mer effektiv process än tidigare metoder, säger Daniella Rylander Ottosson.

På kort sikt innebär detta att forskare nu får ett nytt verktyg för att studera komplexa tillstånd som schizofreni och epilepsi. På längre sikt väcker tekniken hopp om att i framtiden kunna ersätta skadade nervceller direkt i hjärnan och återställa den balans som sjukdomen raserat.

Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.

Studien:

  • A distinct lineage pathway drives parvalbumin chandelier cell fate in human interneuron reprogramming, Scince Advances, 2026

    Läs mer

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Sofia Ström Bernad.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Relaterat

Eva Hedlund

Mänskliga vävnader i miniatyr kan avslöja hur ALS utvecklas

Om det ska gå att stoppa ALS behövs mer kunskap om sjukdomens tidiga stadier. För att kunna studera detta har professor Eva Hedlunds forskargrupp odlat celler i labbet och skapat en realistisk modell av de mänskliga vävnader som drabbas.
Läs mer
Caroline Ingre

ALS ökar med 2 procent per år

Sverige har flest ALS-patienter per capita i världen, dessutom ökar antalet drabbade med två procent per år. Forskarna vet ännu inte vad det beror på. Samtidigt är flera läkemedel är på väg – kanske redan inom ett år.
Läs mer

Genterapi kan bli nytt vapen mot återfall i medulloblastom

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny behandlingsstrategi som riktar in sig på de tumörceller som orsakar återfall av medulloblastom, den vanligaste elakartade hjärntumören hos barn.
Läs mer

Nervceller i hjärnstammen kan bana väg för bättre viktläkemedel 

Forskare i Göteborg har identifierat en grupp nervceller i hjärnstammen som styr hur semaglutid påverkar aptit och vikt.
Läs mer

Nya ledtrådar till sporadisk ALS

Ny forskning från Umeå universitet visar att genetiska förändringar som uppstår i enstaka nervceller under livet kan bidra till att orsaka sporadisk ALS.
Läs mer

Tidig debut av depression kan kopplas till ökad självmordsrisk

Depression som börjar tidigt i livet är mer ärftlig och innebär större risk för självmordsförsök än depression som börjar senare. Det visar en studie från Karolinska Institutet.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta