Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 2 minuter

Forskare återskapar celler som återställer balansen i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.

Porträtt av Daniella Rylander Ottosson.

Parvalbuminceller spelar en avgörande roll i att hålla hjärnans aktivitet i balans. De dämpar överaktivitet, styr hjärnans rytm och fungerar som ett slags intern metronom. Detta för att hjärnan ska kunna arbeta fokuserat och effektivt.

När dessa celler skadas eller blir färre, rubbas den känsliga balansen. Tidigare forskning pekar på att dysfunktionella parvalbuminceller kan vara en bidragande orsak till både schizofreni och epilepsi, tillstånd som påverkar tusentals människors liv varje dag.

Ge en gåva

Från gliacell till nervcell – utan omvägar

I den nya studien, som publicerats i Science Advances, har forskarna lyckats omprogrammera mänskliga gliaceller – hjärnans stödjeceller – direkt till parvalbuminceller, utan att först behöva gå via ett stamcellsstadium. Det innebär ett betydande steg framåt inom regenerativ neurovetenskap.

– Vi har utvecklat ett förbättrat protokoll som gör det möjligt att skapa parvalbuminneuron som påminner om de som finns naturligt i hjärnan, säger Daniella Rylander Ottosson, forskare i regenerativ neurofysiologi vid Lunds universitet och studiens huvudförfattare, ett pressmeddelande.

Forskargruppen har också identifierat flera nyckelgener som är centrala i själva omvandlingsprocessen, en insikt som gör det möjligt att förfina tekniken ytterligare.

Förståelse och framtida behandling

Parvalbuminceller bildas sent under fosterutvecklingen, vilket har gjort det svårt att återskapa dem från stamceller i labbmiljö. Den nya metoden innebär en genväg.

– Genom att aktivera rätt gener kan vi få gliaceller att byta identitet direkt till parvalbuminceller. Det är en snabbare och mer effektiv process än tidigare metoder, säger Daniella Rylander Ottosson.

På kort sikt innebär detta att forskare nu får ett nytt verktyg för att studera komplexa tillstånd som schizofreni och epilepsi. På längre sikt väcker tekniken hopp om att i framtiden kunna ersätta skadade nervceller direkt i hjärnan och återställa den balans som sjukdomen raserat.

Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.

Studien:

  • A distinct lineage pathway drives parvalbumin chandelier cell fate in human interneuron reprogramming, Scince Advances, 2026

    Läs mer

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Sofia Ström Bernad.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Relaterat

Porträtt av Anna Överby Wernstedt.

Hur tar sig TBE-viruset in i hjärnan?

Virus som sprids via fästingar och myggor kan orsaka allvarliga infektioner hos både djur och människor. Flera av dem har utvecklat en särskild förmåga att angripa det centrala nervsystemet. Ett av dessa är det fästingburna TBE-viruset.
Läs mer
Gruppbild på forskargruppen.

Ny väg mot skonsammare behandling av hydrocefalus

Med stöd från Hjärnfonden undersöker forskaren Niklas Ortenlöf hur nervsystemet kan påverka hjärnans vätskebalans – med målet att på sikt minska behovet av hjärnkirurgi vid hydrocefalus.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Skoug.

Skyddar hjärnan sig själv mot minnesförlust?

Med stöd från Hjärnfonden undersöker Cecilia Skoug vid Lunds universitet/University College London om hjärnan har ett eget inbyggt skydd mot kognitiv svikt – och om det kan aktiveras för att förebygga demens.
Läs mer

Filips fågelholkar – ett hantverk som gör skillnad för hjärnforskningen

Filip lever med epilepsi efter en stroke i fosterstadiet. När han var fem år började han snickra fågelholkar med sin morfar. I dag har över 2 500 holkar byggts och 50 000 kronor skänkts till hjärnforskningen.
Läs mer
Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
Porträtt av Mikael Landén som blickar uppåt.

Mikael Landén får stöd för ny forskning om bipolär sjukdom

Kan vi förutsäga vem som svarar på en litiumbehandling? Det vill forskaren Mikael Landén ta reda på – med stöd från Hjärnfonden. Genom långsiktig forskning om bipolär sjukdom söker han nya sätt att individanpassa behandlingen och minska lidandet.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta