Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 2 minuter

Forskare återskapar celler som återställer balansen i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.

Porträtt av Daniella Rylander Ottosson.

Parvalbuminceller spelar en avgörande roll i att hålla hjärnans aktivitet i balans. De dämpar överaktivitet, styr hjärnans rytm och fungerar som ett slags intern metronom. Detta för att hjärnan ska kunna arbeta fokuserat och effektivt.

När dessa celler skadas eller blir färre, rubbas den känsliga balansen. Tidigare forskning pekar på att dysfunktionella parvalbuminceller kan vara en bidragande orsak till både schizofreni och epilepsi, tillstånd som påverkar tusentals människors liv varje dag.

Ge en gåva

Från gliacell till nervcell – utan omvägar

I den nya studien, som publicerats i Science Advances, har forskarna lyckats omprogrammera mänskliga gliaceller – hjärnans stödjeceller – direkt till parvalbuminceller, utan att först behöva gå via ett stamcellsstadium. Det innebär ett betydande steg framåt inom regenerativ neurovetenskap.

– Vi har utvecklat ett förbättrat protokoll som gör det möjligt att skapa parvalbuminneuron som påminner om de som finns naturligt i hjärnan, säger Daniella Rylander Ottosson, forskare i regenerativ neurofysiologi vid Lunds universitet och studiens huvudförfattare, ett pressmeddelande.

Forskargruppen har också identifierat flera nyckelgener som är centrala i själva omvandlingsprocessen, en insikt som gör det möjligt att förfina tekniken ytterligare.

Förståelse och framtida behandling

Parvalbuminceller bildas sent under fosterutvecklingen, vilket har gjort det svårt att återskapa dem från stamceller i labbmiljö. Den nya metoden innebär en genväg.

– Genom att aktivera rätt gener kan vi få gliaceller att byta identitet direkt till parvalbuminceller. Det är en snabbare och mer effektiv process än tidigare metoder, säger Daniella Rylander Ottosson.

På kort sikt innebär detta att forskare nu får ett nytt verktyg för att studera komplexa tillstånd som schizofreni och epilepsi. På längre sikt väcker tekniken hopp om att i framtiden kunna ersätta skadade nervceller direkt i hjärnan och återställa den balans som sjukdomen raserat.

Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.

Porträtt av Sofia Ström Bernad.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Studien:

  • A distinct lineage pathway drives parvalbumin chandelier cell fate in human interneuron reprogramming, Scince Advances, 2026

    Läs mer

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Helena Westerberg med en snöskoter som ligger på sidan i isen i bakgrunden.

När hjärnan lurar sig själv – Helenas liv med schizofreni

Helena Westerberg vet mer än de flesta om hjärnan. Ändå kunde hennes egen hjärna lura henne. Som psykolog och tidigare hjärnforskare hade hon stor kunskap om schizofreni – men när paranoian och hallucinationerna blev en del av hennes egen vardag var det ändå svårt att förstå vad som hände.
Läs mer
Porträtt av Jens Carlsson.

Med AI och superdatorer i jakten på framtidens hjärnläkemedel

Hur designar man ett läkemedel innan det finns? Forskaren Jens Carlsson vid Uppsala universitet har fått Hjärnfondens forskningsbidrag för sin banbrytande studie av receptorn TAAR1 – ett nytt och hett spår i kampen mot Parkinsons sjukdom och schizofreni.
Läs mer

“Ett bättre liv är möjligt”

Efter att Patrik fått läkemedlet i en lovande schizofrenistudie märkte han en stor effekt – livet började återvända. Men studien riskerar att köra fast och Patrik får inga fler doser.
Läs mer
Porträtt av Susanne Bejerot, professor i psykiatri vid Örebro universitet.

Lovande läkemedel mot schizofreni har fastnat på studienivå

Patienter rapporterar att de fått sina liv tillbaka, ändå har en lovande psykosstudie stött på problem. Fler deltagare krävs för att den ska kunna avslutas och resultaten komma till användning.
Läs mer
Porträttbild på Hjärnfondens stipendiat Wenjing Kang.

Hur gener påverkar hjärnans utveckling och sjukdomar

Genom en noggrann analys av biologiska signaler strävar Hjärnfondens stipendiat Wenjing Kang efter att avslöja sjukdomsmönster och mekanismer bakom neurologiska diagnoser, som schizofreni och autism.
Läs mer
Porträtt av Elin Gruyters, en av Hjärnfondens stipendiater och forskar på Karolinska Institutet.

Elin Gruyters vill ringa in de processer i hjärnan som inte fungerar vid schizofreni

Schizofreni är en allvarlig folksjukdom som ca 35 000 svenskar har.  Elin Gruyters, en av Hjärnfondens stipendiater, vill förstå vad som ligger bakom sjukdomen.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta