Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 2 minuter

Tidig debut av depression kan kopplas till ökad självmordsrisk

Depression som börjar tidigt i livet är mer ärftlig och innebär större risk för självmordsförsök än depression som börjar senare. Det visar en studie från Karolinska Institutet.

Person hanterar provrör.

Depression är en vanlig sjukdom som kan drabba människor i alla åldrar. I Sverige har cirka 700 000 personer depression.

Forskarna vid Karolinska Institutet ville ta reda på om det finns biologiska eller genetiska skillnader mellan depression som börjar tidigt (före 25 års ålder) och sent (efter 50 års ålder). Därför analyserade de genetisk information från hundratusentals personer i Norden.

Studien bygger på sjukvårdsregister och genetiska data från över 150 000 personer med depression och 360 000 personer utan diagnos. Forskarna jämförde deras gener och undersökte risken för självmordsförsök beroende på när sjukdomen började.

Resultaten visar tydliga genetiska skillnader. Depression som börjar före 25 års ålder är mer ärftlig än den som börjar senare i livet. Forskarna hittade tolv genetiska områden som är kopplade till tidig debut och två som är kopplade till sen debut.

Studien visar också att personer med tidig depression och hög genetisk risk löper större risk att försöka ta sitt liv. Inom tio år efter diagnos hade en av fyra i gruppen med hög genetisk risk gjort ett självmordsförsök. I gruppen med låg genetisk risk gällde det en av åtta.

Sammanfattningsvis visar studien att depression inte är en och samma sjukdom, utan kan ha olika biologiska orsaker beroende på när den börjar i livet.

Forskarna hoppas att kunskapen om genetiska riskprofiler i framtiden ska hjälpa vården att tidigare upptäcka personer med hög risk för självmord och ge dem bättre stöd.

Läs mer om depression

Studien är ett samarbete mellan Karolinska Institutet i Sverige, Universitetet i Oslo, Norge, Köpenhamns universitetssjukhus och Roskilde universitet i Danmark, Tartu universitet i Estland och det nordiska forskningsnätverket TRYGGVE. I Sverige leds studien av professor Mikael Landén.

Genome-wide association analyses identify distinct genetic architectures for early-onset and late-onset depression. Nat Genet 57, 2972–2979 (2025).

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Kollage med en skulptur av en människa som håller handen för ansiktet, med ett mörkt rök­moln som väller ut från huvudet.

Våga fråga – det kan rädda liv

Att våga fråga om hur någon mår – och om självmordstankar – kan rädda liv. Här får du råd om hur du kan agera, vad du ska vara uppmärksam på och var hjälp finns.
Läs mer
Porträtt av Magnus Ingelman-Sundberg.

Många skulle ha glädje av ett genombrott

Depression är en av de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår. I Sverige leder sjukdomen till större samhällskostnader än cancer. Ändå saknas riktigt bra behandlingar. Här berättar professor Magnus Ingelman-Sundberg om sitt arbete.
Läs mer
Illustration av forskare som står på en stege och undersöker i en mans huvud.

Så arbetar forskarna mot självmord

Inför suicidpreventiva dagen den 10 september kontaktade Hjärnfonden några av de forskare vi stöttar, för att lyfta hur deras arbete bidrar till att minska självmord i Sverige.
Läs mer
Porträtt av Fabio Begnini.

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.
Läs mer
Porträtt av Elias Eriksson.

Kan samma molekyl göra nytta vid helt olika psykiska sjukdomar?

Signalsubstansen dopamin spelar en viktig roll vid allt från depression till schizofreni. Därför tror professor Elias Eriksson att en så kallad dopaminstabiliserare kan bli morgondagens behandling för vitt skilda diagnoser. Här berättar han mer.
Läs mer
David Engblom monterar en burn i ett labb.

Finns det ett samband mellan inflammation och depression?

Hur påverkar en inflammation de nervkretsar i hjärnan som styr om du mår bra eller dåligt? Det är fokus för David Engbloms forskning, en av de forskare som fått bidrag av Hjärnfonden i år.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta