Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 2 minuter

Tidig debut av depression kan kopplas till ökad självmordsrisk

Depression som börjar tidigt i livet är mer ärftlig och innebär större risk för självmordsförsök än depression som börjar senare. Det visar en studie från Karolinska Institutet.

Depression är en vanlig sjukdom som kan drabba människor i alla åldrar. I Sverige har cirka 700 000 personer depression.

Forskarna vid Karolinska Institutet ville ta reda på om det finns biologiska eller genetiska skillnader mellan depression som börjar tidigt (före 25 års ålder) och sent (efter 50 års ålder). Därför analyserade de genetisk information från hundratusentals personer i Norden.

Studien bygger på sjukvårdsregister och genetiska data från över 150 000 personer med depression och 360 000 personer utan diagnos. Forskarna jämförde deras gener och undersökte risken för självmordsförsök beroende på när sjukdomen började.

Resultaten visar tydliga genetiska skillnader. Depression som börjar före 25 års ålder är mer ärftlig än den som börjar senare i livet. Forskarna hittade tolv genetiska områden som är kopplade till tidig debut och två som är kopplade till sen debut.

Studien visar också att personer med tidig depression och hög genetisk risk löper större risk att försöka ta sitt liv. Inom tio år efter diagnos hade en av fyra i gruppen med hög genetisk risk gjort ett självmordsförsök. I gruppen med låg genetisk risk gällde det en av åtta.

Sammanfattningsvis visar studien att depression inte är en och samma sjukdom, utan kan ha olika biologiska orsaker beroende på när den börjar i livet.

Forskarna hoppas att kunskapen om genetiska riskprofiler i framtiden ska hjälpa vården att tidigare upptäcka personer med hög risk för självmord och ge dem bättre stöd.

Läs mer om depression

Studien är ett samarbete mellan Karolinska Institutet i Sverige, Universitetet i Oslo, Norge, Köpenhamns universitetssjukhus och Roskilde universitet i Danmark, Tartu universitet i Estland och det nordiska forskningsnätverket TRYGGVE. I Sverige leds studien av professor Mikael Landén.

Genome-wide association analyses identify distinct genetic architectures for early-onset and late-onset depression. Nat Genet 57, 2972–2979 (2025).

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Relaterat

Nya ledtrådar till sporadisk ALS

Ny forskning från Umeå universitet visar att genetiska förändringar som uppstår i enstaka nervceller under livet kan bidra till att orsaka sporadisk ALS.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer

Ny forskning om vad som händer i hjärnan vid autism

Hur förändras signalerna i hjärnan när vi lär oss något nytt – och vad händer när de fungerar annorlunda vid autism? Forskare vid Karolinska Institutet undersöker de signalvägar som gör att nervceller kan lagra ny information.
Läs mer
Fernando Gonzalez Ortiz i labbet.

Höga nivåer av alzheimerprotein hos nyfödda förbryllar

Proteinet tau används i dag som en viktig markör för Alzheimers sjukdom. Höga nivåer kopplas till skador i hjärnan och minnesförlust. Samtidigt visar ny forskning att samma protein finns i ännu högre nivåer hos helt friska nyfödda.
Läs mer

Så kan hjärnans signaler förklara ångest vid autism

När vi känner oro och ångest är det hjärnans signaler som styr. Forskare vid Karolinska Institutet undersöker nu hur dessa signaler samverkar – och hur förändringar i dem kan bidra till ångest vid autism.
Läs mer
Porträtt av Anna Överby Wernstedt.

Hur tar sig TBE-viruset in i hjärnan?

Virus som sprids via fästingar och myggor kan orsaka allvarliga infektioner hos både djur och människor. Flera av dem har utvecklat en särskild förmåga att angripa det centrala nervsystemet. Ett av dessa är det fästingburna TBE-viruset.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta