Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Lästid: 2 minuter

Höga nivåer av alzheimerprotein hos nyfödda förbryllar

Proteinet tau används i dag som en viktig markör för Alzheimers sjukdom. Höga nivåer kopplas till skador i hjärnan och minnesförlust. Samtidigt visar ny forskning att samma protein finns i ännu högre nivåer hos helt friska nyfödda.

Fernando Gonzalez Ortiz i labbet.

Fernando Gonzalez Ortiz är postdoktor vid Göteborgs universitet och har fått Hjärnfondens postdoktorala anställningsstöd för sin forskning om tauproteinet vid Alzheimers sjukdom.

Fynden utmanar den etablerade bilden av tau som enbart skadligt. I stället pekar forskningen på att proteinet också har en central funktion i den friska hjärnan.

– Bara för att tau förändras vid alzheimer betyder det inte att det i sig självt är något som enbart är skadligt, säger Fernando Gonzalez Ortiz, MD och PhD vid Göteborgs universitet. Det har viktiga funktioner, särskilt tidigt i livet.

Läs mer om Alzheimers sjukdom

Höga tau-nivåer hos nyfödda

Fernando ledde den första publikationen som visade att nyfödda barn har mycket höga nivåer av fosforylerat tau i blodplasma – ibland högre än hos personer med Alzheimers sjukdom.

– Det mest slående är att vi ser de här nivåerna hos helt friska nyfödda, utan några tecken på hjärnskada, säger han.

Förklaringen verkar ligga i hjärnans utveckling. När tau fosforyleras blir proteinet mer flexibelt, vilket gör att nervceller kan växa och skapa nya kopplingar.

– Det är en process som är avgörande för att hjärnan ska kunna utvecklas och bygga upp sina nätverk tidigt i livet.

Varför ökar det igen vid Alzheimer?

Efter födseln sjunker nivåerna av fosforylerat tau och är mycket låga i vuxen ålder. Men vid Alzheimers sjukdom stiger de igen.

Det har traditionellt tolkats som ett tecken på sjukdom – men forskningen pekar på en mer komplex bild.

– En hypotes är att det här är en reaktion. När nervceller går förlorade vid alzheimer försöker hjärnan kompensera genom att skapa nya kopplingar, och då behövs fosforylerat tau igen, säger Fernando. Därför stiger nivåerna.

Samtidigt tyder resultaten på att hjärnans förmåga att göra sig av med proteinet kan vara nedsatt vid sjukdom, vilket gör att det ansamlas och får skadliga effekter.

Mot potentiellt nya sätt att behandla sjukdomen

Forskningen utmanar idén om att tau enbart är något som ska bekämpas.

– I dag tänker vi ofta att om något ökar vid sjukdom så ska vi ta bort det. Men de här proteinerna har viktiga funktioner i hjärnan, säger Fernando.

– I stället behöver vi förstå hur vi kan återställa balansen.

Genom att studera hur den unga hjärnan hanterar höga nivåer av tau hoppas forskarna hitta nya strategier för att förebygga eller bromsa Alzheimers sjukdom.

Stöd som gör forskningen möjlig

Hjärnfondens postdoktorala anställningsbidrag, finansierat av Svenska Postkodlotteriet, gör det möjligt för Fernando att fortsätta sin forskning.

– Stödet ger mig möjlighet att driva projektet vidare och fördjupa förståelsen av skillnaderna mellan nyfödda och personer med Alzheimer, säger han och fortsätter:

– Jag är övertygad om att det här forskningsspåret kan bidra till ny kunskap som på sikt förändrar hur vi förstår och behandlar sjukdomen.

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt vår integritetspolicy.

Porträtt av Emelie Bäckelin.

Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Emelie Bäckelin är vetenskapsjournalist och har en Masterexamen i Molekylärbiologi med fördjupning i medicinsk biologi samt en examen som Leg. Biomedicinsk analytiker.

Relaterat

Porträtt av Cecilia Lundberg.

”Numera tror jag att allt är möjligt”

Här berättar professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, om två av de senaste Nobelprisen. Båda utgör spännande exempel på hur stor skillnad forskningen kan göra.
Läs mer
Gruppbild på forskargruppen.

Ny väg mot skonsammare behandling av hydrocefalus

Med stöd från Hjärnfonden undersöker forskaren Niklas Ortenlöf hur nervsystemet kan påverka hjärnans vätskebalans – med målet att på sikt minska behovet av hjärnkirurgi vid hydrocefalus.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Skoug.

Skyddar hjärnan sig själv mot minnesförlust?

Med stöd från Hjärnfonden undersöker Cecilia Skoug vid Lunds universitet/University College London om hjärnan har ett eget inbyggt skydd mot kognitiv svikt – och om det kan aktiveras för att förebygga demens.
Läs mer
Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
Porträtt av Jessica Söderfjord med en julig bakgrund.

Alzheimerdiagnosen förändrade Jessicas liv – nu stöttar hon forskningen

Att inte våga lita på sig själv och sitt eget minne. Inte klara av att laga mat på egen hand och drömma mardrömmar om att gå vilse. Mycket i livet har förändrats sedan 56-åriga Jessica Söderfjord fick sin alzheimerdiagnos för två år sedan.
Läs mer
Porträtt av Bengt Winblad.

Hopp om att lösa två alzheimerutmaningar på samma gång

På senare tid har flera antikroppsterapier mot alzheimer godkänts i olika länder. Det är viktiga framsteg, men läkemedlen är inga mirakelkurer. Därför utvecklar professor Bengt Winblads forskargrupp ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta