För Hjärnfonden är det självklart att de insamlade pengarna går till den mest lovande hjärnforskningen. Men enligt Cecilia Lundberg, professor i neurobiologi, finns det fler kvalificerade projekt än vad pengarna räcker till. Hon vet, eftersom hon också är ordförande i vår vetenskapliga nämnd – den expertgrupp som bestämmer vilka som ska få forskningsstöd. Här berättar hon om varför din gåva är så viktig.
Några av Sveriges mest inflytelserika influencers har hittills samlat in över en halv miljon kronor till svensk hjärnforskning. Hjärnfonden får hjälp av bland annat Maja Nilsson Lindelöf, Vanessa Lindblad och Kenza Zouiten Subosic att skapa mer resurser till forskningen om hjärnan.
Att hålla igång hjärnan med kulturella aktiviteter och att vara fysiskt aktiv i medelåldern kan minska risken att drabbas av demens senare i livet. Det visar en studie från forskare vid AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa, vid Göteborgs universitet. Studien är ledd av professor Ingmar Skoog som får forskningsstöd från Hjärnfonden.
Sanaz Gabery, en av Hjärnfondens stipendiater, forskar om Huntingtons sjukdom. Att få möta patienter och deras anhöriga och ta del av deras berättelser om hur sjukdomen påverkar deras liv har haft en stor inverkan på henne och är en viktig drivkraft för hennes arbete.
Laserverktyg, snabbare evolution och ny tumörbehandling – tre Nobelpris som är speciellt intressanta för hjärnforskningen. Här förklarar professor Lars Olson varför.
Lars Olson har ägnat över 5O år åt hjärnforskning. Under åren har han bland annat hunnit bli professor i neurobiologi och medgrundare till Hjärnfonden. Tyvärr har han också blivit expert på resursbrist – ett ständigt problem för hjärnforskningen. Här berättar han om forskningsläget och varför ditt stöd är så viktigt.
Havandeskapsförgiftning är den vanligaste orsaken till mödradödlighet och hjärnkomplikationer ligger bakom flest dödsfall. Lina Bergman, en av Hjärnfondens stipendiater vill hitta markörer som visar vilka kvinnor som har hög risk för att drabbas av hjärnpåverkan och vill förstå vilka sjukdomsmekanismer som ligger bakom så att de kan behandlas i tid.
Den 11 februari uppmärksammas epilepsi runtom i världen. I Sverige är 81 000 personer drabbade och vi behöver mer resurser till forskning och bättre livskvalitet för dem alla. Hjärnfonden stödjer svensk epilepsiforskning och här kan du läsa om några av de som kämpar för att forskningen hela tiden ska gå framåt.
Nyfikenhet, stor mängd energi och en övertygelse om att allt är möjligt är viktiga drivkrafter för Caroline Ingre. Hon är en av Hjärnfondens stipendiater och forskar om den obotliga sjukdomen ALS på Karolinska Institutet.
