Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 2 minuter

Nyfödda har höga nivåer av alzheimermarkör

Ett protein som används för att upptäcka Alzheimers sjukdom visar sig vara naturligt förhöjt hos nyfödda barn. Det kan förändra hur vi förstår hjärnans utveckling – och ge nya ledtrådar till framtida behandlingar.

Porträtt av Kaj Blennow.

Nyfödda barn och personer med Alzheimers sjukdom har oväntat nog en biologisk markör gemensamt: höga nivåer av p-tau217, ett protein som hittills främst förknippats med hjärnans nedbrytning. Nu har forskare vid Göteborgs universitet för första gången kunnat mäta detta protein i blod från spädbarn – och funnit att nivåerna där är ännu högre än hos alzheimerpatienter. Resultaten är slående, inte minst för att de pekar på en möjlig positiv roll för p-tau217 i hjärnans utveckling.

Resultaten publiceras i tidskriften Brain Communications med Fernando Gonzalez-Ortiz som försteförfattare och professor Kaj Blennow som huvudförfattare, båda på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Studien omfattade över 400 deltagare från olika åldersgrupper – från för tidigt födda barn till vuxna med diagnostiserad demenssjukdom, och är finansierad av Hjärnfonden.

Vad är fosforylerat tau?

  • Tau är ett protein som stabiliserar nervcellens inre struktur.
  • Fosforylering är en kemisk process som förändrar proteinets funktion.
  • Vid Alzheimers sjukdom blir tau överdrivet fosforylerat och bildar skadliga trassel som förstör nervceller.
  • P-tau217 är en specifik variant där tau är fosforylerat vid aminosyraposition 217 – och det är denna form som blivit en viktig biomarkör för Alzheimer.
  • Nyligen har p-tau217 godkänts av FDA för användning i blodtester vid demensutredning.

Samma protein – olika funktioner

P-tau217 har nyligen godkänts av FDA, (Food and Drug Administration, USA:s läkemedelsmyndighet) som blodbaserad biomarkör vid alzheimerdiagnostik, eftersom det speglar en sjuklig process i hjärnan där tau-proteinet klumpar ihop sig och bidrar till celldöd. Men spädbarn har inte amyloidplack, som också uppstår vid alzheimer, vilket tyder på att deras höga nivåer av p-tau217 beror på en helt annan – och hälsosam – mekanism.

– Vi tror att förståelsen för hur detta naturliga skydd fungerar, och varför vi förlorar det när vi åldras, skulle kunna erbjuda en väg mot nya behandlingar. Om vi kan lära oss hur den nyfödda hjärnan håller tau i schack, skulle vi kunna härma dessa processer för att bromsa eller stoppa Alzheimers sjukdom, säger Fernando Gonzalez-Ortiz i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.

Nivåerna av p-tau217 var särskilt höga hos för tidigt födda barn och sjönk gradvis under de första levnadsmånaderna. Ju tidigare födseln skett, desto högre proteinhalter – något som tyder på att p-tau217 kan stödja snabb hjärntillväxt under en kritisk period.

Så medan en ökning av p-tau217 är en varningssignal i äldre hjärnor, kan det hos nyfödda vara en viktig del av att bygga upp hjärnan.

Porträtt av Sofia Ström Bernad.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

Den här webbplatsen är skyddad av reCAPTCHA och Googles integritetspolicy och användarvillkor gäller. När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt Hjärnfondens integritetspolicy.

Relaterat

Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov, fem hjärnsjukdomar

Många av de sjukdomar där nervceller bryts ner och dör, som alzheimer, börjar långt innan de ger symtom. Dessutom kan de överlappa varandra. Så hur ska patienter få rätt behandling, i rätt tid? Hjärnforskaren Jacob Vogel berättar hur hans team vill bidra till en lösning – och om varför du behövs.
Läs mer
Porträtt av Sebastian Palmqvist.

Jätteanslag till Hjärnfondenforskare

Under flera år har Hjärnfondens givare stöttat Sebastian Palmqvists forskning om enklare och säkrare diagnostik av Alzheimers sjukdom. Nu får han och hans internationella forskargrupp 190 miljoner kronor från USA för att utveckla ett nytt blodprov.
Läs mer
Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta