Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

De flesta som söker vård för minnesproblem börjar sin utredning på vårdcentralen. Men dagens metoder räcker inte alltid för att avgöra om besvären beror på Alzheimers sjukdom eller har andra orsaker.

Preliminära forskningsresultat visar att färre än 60 procent av dem som har alzheimer identifieras korrekt i primärvården. Dessutom tar utredningen ofta mer än ett år. Det kan försena både stöd och behandling.

– Det finns många mycket duktiga läkare i primärvården, men de har fått ett närmast omöjligt uppdrag. De saknar i dag tillräckligt träffsäkra verktyg för att kunna diagnostisera sjukdomen med hög säkerhet, framför allt i tidiga skeden, säger Sebastian Palmqvist, överläkare och docent vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

Med finansiering från Hjärnfonden ska Sebastian Palmqvist och hans forskargrupp utvärdera nya blodprov och digitala tester av minne och tankeförmåga. Målet är att verktygen ska kunna användas på vårdcentraler.

Blodproven mäter ämnen i blodet som speglar förändringar i hjärnan som är typiska för Alzheimers sjukdom. De digitala testerna kan göras på en surfplatta eller mobiltelefon och ge en mer detaljerad och objektiv bild av personens kognitiva förmågor än dagens enklare papperstester.

Forskarna undersöker även bland annat AI-baserade rösttester och automatiska analyser av bilder från magnetkamera och datortomografi.

– I våra preliminära analyser ser vi att den diagnostiska träffsäkerheten med de nya verktygen blir nästan lika hög som på en specialiserad minnesklinik, säger Sebastian Palmqvist.

I studien ska upp till 1 600 personer ingå som har sökt hjälp i primärvården för minnesproblem. Deltagarna genomgår en omfattande utredning på en minnesklinik, med bland annat neuropsykologiska tester, prov från ryggvätskan och läkarbedömning.

Resultaten från den noggranna utredningen används sedan för att bedöma hur väl de nya blodproven och kognitiva testerna fungerar i primärvården.

Preliminära analyser visar att ett av blodproven kan identifiera förekomst av Alzheimers sjukdom med över 90 procents träffsäkerhet. Forskarna undersöker nu hur blodprovet och de digitala testerna kan användas för att förbättra diagnostiken i primärvården.

En tidig och korrekt diagnos kan ge personen och de närstående en förklaring till symtomen och möjlighet att få rätt stöd och vård. Den gör det också möjligt att utesluta alzheimer och undersöka andra orsaker till besvären.

Dessutom har nya sjukdomsbromsande behandlingar bäst effekt tidigt i sjukdomsförloppet. Därför behövs metoder som kan upptäcka sjukdomen innan den har hunnit orsaka alltför stora skador i hjärnan.

– På kort sikt hoppas jag att fler ska få en korrekt diagnos och rätt omhändertagande. På lång sikt vill vi att de nya metoderna ska bli en naturlig del av vården i hela landet, så att möjligheten till en tidig och säker diagnos inte beror på var man bor, säger Sebastian Palmqvist.

Forskningsbidraget från Hjärnfonden finansierar samarbetet med de deltagande vårdcentralerna och de analyser som behövs för att metoderna ska kunna införas i vården på ett säkert sätt.

– Stödet från Hjärnfonden är helt avgörande. Det ger oss möjlighet att utveckla och införa verktyg som kan göra stor skillnad för många patienter, säger Sebastian Palmqvist.

Här kan du läsa mer om årets utdelning om 190 miljoner kronor till 122 forskningsprojekt vid nio svenska lärosäten.