Hjärnfonden
Ge en gåva

Ett blodprov - fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.

Porträtt av Jacob Vogel.

Den nya modellen bygger på proteinmätningar från över 17 000 personer i den internationella GNPC-databasen – världens största databas för proteiner kopplade till neurodegenerativa sjukdomar, det vill säga sjukdomar där nervceller bryts ner och dör.

Med hjälp av avancerade metoder och så kallad joint learning har forskarna identifierat ett gemensamt proteinmönster kopplat till neurodegeneration. I stället för att analysera varje sjukdom separat kan modellen känna igen flera tillstånd parallellt.

Den kan särskilja:

  • Alzheimers sjukdom
  • Parkinsons sjukdom
  • ALS
  • Frontotemporal demens
  • Tidigare stroke

Modellen presterade bättre än tidigare AI-modeller och resultaten bekräftades i flera oberoende datainsamlingar.

– Vår förhoppning är att i framtiden kunna ställa diagnos för flera sjukdomar samtidigt med ett enda blodprov, säger Jacob Vogel, som lett studien, i ett pressmeddelande från Lunds universitet.

Biologin bakom diagnosen

Forskarna såg också att proteinprofilen i blodet kunde förutsäga kognitiv försämring bättre än en traditionell klinisk bedömning baserad på symptom och tester. Samtidigt framträdde olika biologiska undertyper inom samma diagnos. 

– Det verkar som att individer med samma kliniska diagnos kan ha olika underliggande biologiska processer, säger Lijun An, studiens försteförfattare. 

Många personer med alzheimer hade proteinmönster som liknade andra hjärnsjukdomar. Det kan tyda på att flera sjukdomsprocesser ofta förekommer samtidigt eller att diagnoser ibland inte fångar hela bilden. 

– Metoden behöver förfinas och kombineras med andra kliniska verktyg för att bli riktigt tillförlitlig, säger Jacob Vogel i pressmeddelandet.

Nästa steg: mer precisa biomarkörer

Modellen kan också peka ut proteiner och biologiska processer som är viktiga för sjukdomsutveckling, vilket öppnar för ny forskning.

Nästa steg är att inkludera fler proteomikmarkörer, bland annat med hjälp av masspektrometri, för att hitta mer sjukdomsspecifika mönster.

– Vi hoppas komma ett steg närmare ett blodprov som kan ge tillförlitliga diagnoser för flera olika hjärnsjukdomar samtidigt, utan behov av andra kliniska verktyg, säger Jacob Vogel i pressmeddelandet.

Studien

  • A deep joint-learning proteomics model for diagnosis of six conditions associated with dementia, Nature Medicine, DOI: 10.1038/s41591-026-04303-y

    Läs mer

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Sofia Ström Bernad.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Relaterat

Porträtt av Eva Hedlund.

Mänskliga vävnader i miniatyr kan avslöja hur ALS utvecklas

Om det ska gå att stoppa ALS behövs mer kunskap om sjukdomens tidiga stadier. För att kunna studera detta har professor Eva Hedlunds forskargrupp odlat celler i labbet och skapat en realistisk modell av de mänskliga vävnader som drabbas.
Läs mer
Caroline Ingre.

ALS ökar med 2 procent per år

Sverige har flest ALS-patienter per capita i världen, dessutom ökar antalet drabbade med två procent per år. Forskarna vet ännu inte vad det beror på. Samtidigt är flera läkemedel är på väg – kanske redan inom ett år.
Läs mer
Två barn sitter med händerna mot huvudet vid frukostbordet.

Genterapi kan bli nytt vapen mot återfall i medulloblastom

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny behandlingsstrategi som riktar in sig på de tumörceller som orsakar återfall av medulloblastom, den vanligaste elakartade hjärntumören hos barn.
Läs mer
Porträtt av Linda Engström Ruud.

Nervceller i hjärnstammen kan bana väg för bättre viktläkemedel 

Forskare i Göteborg har identifierat en grupp nervceller i hjärnstammen som styr hur semaglutid påverkar aptit och vikt.
Läs mer
Porträtt av professor Kaj Blennow.

Nya mål för läkemedel mot Alzheimers sjukdom

Forskning vid Göteborgs universitet har identifierat mycket tidiga förändringar i proteinet tau vid Alzheimers sjukdom. Det kan vara ett mål för nya läkemedel mot sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Peter Andersen i ett labb.

Nya ledtrådar till sporadisk ALS

Ny forskning från Umeå universitet visar att genetiska förändringar som uppstår i enstaka nervceller under livet kan bidra till att orsaka sporadisk ALS.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta