Hjärnfonden
Ge en gåva

Ett blodprov - fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.

Porträtt av Jacob Vogel.

Den nya modellen bygger på proteinmätningar från över 17 000 personer i den internationella GNPC-databasen – världens största databas för proteiner kopplade till neurodegenerativa sjukdomar, det vill säga sjukdomar där nervceller bryts ner och dör.

Med hjälp av avancerade metoder och så kallad joint learning har forskarna identifierat ett gemensamt proteinmönster kopplat till neurodegeneration. I stället för att analysera varje sjukdom separat kan modellen känna igen flera tillstånd parallellt.

Den kan särskilja:

  • Alzheimers sjukdom
  • Parkinsons sjukdom
  • ALS
  • Frontotemporal demens
  • Tidigare stroke

Modellen presterade bättre än tidigare AI-modeller och resultaten bekräftades i flera oberoende datainsamlingar.

– Vår förhoppning är att i framtiden kunna ställa diagnos för flera sjukdomar samtidigt med ett enda blodprov, säger Jacob Vogel, som lett studien, i ett pressmeddelande från Lunds universitet.

Biologin bakom diagnosen

Forskarna såg också att proteinprofilen i blodet kunde förutsäga kognitiv försämring bättre än en traditionell klinisk bedömning baserad på symptom och tester. Samtidigt framträdde olika biologiska undertyper inom samma diagnos. 

– Det verkar som att individer med samma kliniska diagnos kan ha olika underliggande biologiska processer, säger Lijun An, studiens försteförfattare. 

Många personer med alzheimer hade proteinmönster som liknade andra hjärnsjukdomar. Det kan tyda på att flera sjukdomsprocesser ofta förekommer samtidigt eller att diagnoser ibland inte fångar hela bilden. 

– Metoden behöver förfinas och kombineras med andra kliniska verktyg för att bli riktigt tillförlitlig, säger Jacob Vogel i pressmeddelandet.

Nästa steg: mer precisa biomarkörer

Modellen kan också peka ut proteiner och biologiska processer som är viktiga för sjukdomsutveckling, vilket öppnar för ny forskning.

Nästa steg är att inkludera fler proteomikmarkörer, bland annat med hjälp av masspektrometri, för att hitta mer sjukdomsspecifika mönster.

– Vi hoppas komma ett steg närmare ett blodprov som kan ge tillförlitliga diagnoser för flera olika hjärnsjukdomar samtidigt, utan behov av andra kliniska verktyg, säger Jacob Vogel i pressmeddelandet.

Studien

  • A deep joint-learning proteomics model for diagnosis of six conditions associated with dementia, Nature Medicine, DOI: 10.1038/s41591-026-04303-y

    Läs mer

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Sofia Ström Bernad.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Relaterat

Varför får inte patienter i Sverige nya läkemedel mot alzheimer och ALS?

Nya läkemedel och framsteg i forskningen väcker hopp för svåra hjärnsjukdomar. Samtidigt har patienter i Sverige i dag begränsad tillgång till dem – vissa reser utomlands för att få tillgång till behandling.
Läs mer
Siw Malmkvist vid fönstret i vardagsrummet.

En chans till: Siw Malmkvist om hjärnan, livet och åldrandet

Hon har levt på sin röst: på orden, skratten och sångerna. Därför blev stroken på juldagen 2023 en chock, språket bara försvann. Nu berättar hon om vägen tillbaka.
Läs mer
Porträtt av Erik Persson.

Stroken tog Eriks tal – så tog han det tillbaka

När Erik Persson fick en stroke för 19 år sedan försvann språket över en natt. Med intensiv träning, envishet och stöd från sin sambo tog han sig steg för steg tillbaka. I dag är han 90 år och lever ett liv där varje ord fortfarande kräver eftertanke.
Läs mer

Ny forskning om vad som händer i hjärnan vid autism

Hur förändras signalerna i hjärnan när vi lär oss något nytt – och vad händer när de fungerar annorlunda vid autism? Forskare vid Karolinska Institutet undersöker de signalvägar som gör att nervceller kan lagra ny information.
Läs mer
Fernando Gonzalez Ortiz i labbet.

Höga nivåer av alzheimerprotein hos nyfödda förbryllar

Proteinet tau används i dag som en viktig markör för Alzheimers sjukdom. Höga nivåer kopplas till skador i hjärnan och minnesförlust. Samtidigt visar ny forskning att samma protein finns i ännu högre nivåer hos helt friska nyfödda.
Läs mer

Så kan hjärnans signaler förklara ångest vid autism

När vi känner oro och ångest är det hjärnans signaler som styr. Forskare vid Karolinska Institutet undersöker nu hur dessa signaler samverkar – och hur förändringar i dem kan bidra till ångest vid autism.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta