Hjärnfonden
Ge en gåva

Ett blodprov - fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.

Porträtt av Jacob Vogel.

Den nya modellen bygger på proteinmätningar från över 17 000 personer i den internationella GNPC-databasen – världens största databas för proteiner kopplade till neurodegenerativa sjukdomar, det vill säga sjukdomar där nervceller bryts ner och dör.

Med hjälp av avancerade metoder och så kallad joint learning har forskarna identifierat ett gemensamt proteinmönster kopplat till neurodegeneration. I stället för att analysera varje sjukdom separat kan modellen känna igen flera tillstånd parallellt.

Den kan särskilja:

  • Alzheimers sjukdom
  • Parkinsons sjukdom
  • ALS
  • Frontotemporal demens
  • Tidigare stroke

Modellen presterade bättre än tidigare AI-modeller och resultaten bekräftades i flera oberoende datainsamlingar.

– Vår förhoppning är att i framtiden kunna ställa diagnos för flera sjukdomar samtidigt med ett enda blodprov, säger Jacob Vogel, som lett studien, i ett pressmeddelande från Lunds universitet.

Biologin bakom diagnosen

Forskarna såg också att proteinprofilen i blodet kunde förutsäga kognitiv försämring bättre än en traditionell klinisk bedömning baserad på symptom och tester. Samtidigt framträdde olika biologiska undertyper inom samma diagnos. 

– Det verkar som att individer med samma kliniska diagnos kan ha olika underliggande biologiska processer, säger Lijun An, studiens försteförfattare. 

Många personer med alzheimer hade proteinmönster som liknade andra hjärnsjukdomar. Det kan tyda på att flera sjukdomsprocesser ofta förekommer samtidigt eller att diagnoser ibland inte fångar hela bilden. 

– Metoden behöver förfinas och kombineras med andra kliniska verktyg för att bli riktigt tillförlitlig, säger Jacob Vogel i pressmeddelandet.

Nästa steg: mer precisa biomarkörer

Modellen kan också peka ut proteiner och biologiska processer som är viktiga för sjukdomsutveckling, vilket öppnar för ny forskning.

Nästa steg är att inkludera fler proteomikmarkörer, bland annat med hjälp av masspektrometri, för att hitta mer sjukdomsspecifika mönster.

– Vi hoppas komma ett steg närmare ett blodprov som kan ge tillförlitliga diagnoser för flera olika hjärnsjukdomar samtidigt, utan behov av andra kliniska verktyg, säger Jacob Vogel i pressmeddelandet.

Porträtt av Sofia Ström Bernad.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Studien

  • A deep joint-learning proteomics model for diagnosis of six conditions associated with dementia, Nature Medicine, DOI: 10.1038/s41591-026-04303-y

    Läs mer

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov, fem hjärnsjukdomar

Många av de sjukdomar där nervceller bryts ner och dör, som alzheimer, börjar långt innan de ger symtom. Dessutom kan de överlappa varandra. Så hur ska patienter få rätt behandling, i rätt tid? Hjärnforskaren Jacob Vogel berättar hur hans team vill bidra till en lösning – och om varför du behövs.
Läs mer
Porträtt av Sebastian Palmqvist.

Jätteanslag till Hjärnfondenforskare

Under flera år har Hjärnfondens givare stöttat Sebastian Palmqvists forskning om enklare och säkrare diagnostik av Alzheimers sjukdom. Nu får han och hans internationella forskargrupp 190 miljoner kronor från USA för att utveckla ett nytt blodprov.
Läs mer
Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta