Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Foto: Johan Lundberg

Lästid: 2 minuter

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.

Henrietta Nielsen i labbet.

APOE4 är den starkaste kända genetiska riskfaktorn för den vanligaste formen av Alzheimers sjukdom. Ungefär en fjärdedel av Sveriges befolkning bär på genvarianten, men långt ifrån alla utvecklar sjukdomen.

Henrietta Nielsen, docent i neurokemi och molekylär neurobiologi vid Stockholms universitet, försöker förstå varför. Hennes forskning pekar mot att en del av förklaringen kan finnas utanför hjärnan – i levern.

– Vi tror att levern hos personer med APOE4 utsöndrar en särskild profil av ämnen som påverkar blod-hjärnbarriären, vilket i sin tur kan få negativa effekter på hjärnan, säger Henrietta Nielsen i en artikel från Stockholms universitet.

Varför skrivs APOE på olika sätt?

Det beror på att man egentligen syftar på två olika saker:
APOE är namnet på genen.
apoE är proteinet som genen kodar för.
APOE4 är en viss variant av APOE-genen.

Utmanar synen på alzheimer

Alzheimerforskningen har länge främst fokuserat på vad som händer inne i hjärnan. Men Henrietta Nielsens forskning stärker bilden av att även levern, ämnesomsättningen och andra processer i kroppen kan spela roll.

Forskargruppen har bland annat visat samband mellan nivåerna av proteinet apoE i blodet och hjärnans ämnesomsättning, mängden grå substans och kognitiv förmåga. Studier på möss med mänsklig lever har också visat att en lever med APOE4 kan påverka system i hjärnan som är viktiga för nervcellernas kommunikation

Kan bana väg för förebyggande behandling

Om forskarna kan förstå hur levern och kroppens ämnesomsättning samspelar med den genetiska risken kan det på sikt öppna för nya sätt att förebygga alzheimer.

Henrietta Nielsen jämför med hur personer med högt kolesterol i dag kan få läkemedel för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom. I framtiden skulle det kanske vara möjligt att på liknande sätt behandla personer med APOE4 innan de utvecklar alzheimer.

Henrietta Nielsen är docent i neurokemi och molekylär neurobiologi vid Stockholms universitet.

Nu tar forskningen nästa steg. Med stöd från Hjärnfonden ska forskarna följa omkring 1 500 personer som har genomgått levertransplantation. Eftersom den nya levern kan ha en annan APOE-variant än mottagarens kan forskarna undersöka vad som händer när kroppens APOE-profil förändras.

– Målet är att förstå vad som händer i kroppen och på längre sikt hitta en behandling som kan minska risken för Alzheimers sjukdom, säger Henrietta Nielsen.

Porträtt av Sofia Ström Bernad.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
Porträtt av Göran Sigurdsson.

Göran fick alzheimer mitt i livet

När Göran fick Alzheimers sjukdom förändrades allt. Familjen tvingades lämna ifrån sig sina familjehemsplacerade barn och sälja sin gård. Nu springer han för forskningen och för att andra familjer ska få mer tid tillsammans.
Läs mer
Porträtt av Dag Sehlin.

Nästa kapitel i kampen mot Alzheimer

Som doktorand var Dag Sehlin med i forskningen bakom lecanemab – ett av de första läkemedlen som kan bromsa Alzheimers sjukdom. Nu utvecklar han nästa generations antikroppsbehandlingar, som lättare ska ta sig in i hjärnan och ge färre biverkningar.
Läs mer
Joakim Kungsman, ett maraton om dagen för hjärnan.

Ett maraton om dagen för hjärnan

Vad får en människa att springa 73 mil med packningen på ryggen? För Joakim Kungsman var svaret hjärnan – ett organ som fascinerat honom länge och som också drabbat hans familj genom svår sjukdom.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta