190 miljoner till svensk hjärnforskning

Årets bidrag går till en bredd av neurovetenskaplig forskning. Projekten handlar bland annat om ALS, hjärntumörer, neurodegenerativa sjukdomar, genterapi och stamcellsmodeller.

– Att vi kan dela ut så mycket pengar är helt tack vare stödet från allmänheten. Vi fördelar inga statliga pengar, så att vi år efter år kan öka utdelningen till forskningen är tydligt kopplat till en ökad medvetenhet om hjärnan och ett växande engagemang, säger Hanna Lidén som är generalsekreterare på Hjärnfonden.

Varje forskningsframsteg börjar med en fråga. Ibland handlar det om att förstå en mekanism i nervsystemet, ibland om att utveckla en bättre diagnosmetod, pröva en ny behandling eller undersöka varför en sjukdom uppstår.

Årets utdelning innebär att fler forskare kan undersöka nya frågor, utveckla metoder och bygga vidare på kunskap som tar hjärnforskningen framåt.

– Sverige är väldigt bra på hjärnforskning och på många områden är vi världsledande. Genom att ge pengar till Hjärnfonden kan allmänheten bidra till detta, och för oss i vetenskapliga nämnden är det en stor uppgift att få förtroendet att besluta om vilka projekt som ska beviljas anslag, säger Cecilia Lundberg, ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd och professor vid Lunds universitet.

Det är Hjärnfondens vetenskapliga nämnd som beslutar hur forskningsbidragen fördelas. I nämnden ingår omkring 30 av Sveriges främsta hjärnforskare. Ansökningarna bedöms utifrån högt ställda krav på bland annat vetenskaplig kvalitet, originalitet och genomförbarhet.

I år kom 458 ansökningar in till Hjärnfonden. Varje ansökan granskas först i ett triageringssteg. Därefter går ungefär hälften vidare till djupläsning där metod, forskningsfråga, samarbeten, tidigare publikationer och vetenskaplig styrka bedömds mer ingående.

– Det här är donerade medel som vi har fått förtroendet att fördela. Därför måste varje beslut vila på vetenskaplig kvalitet, säger Cecilia Lundberg.