Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Foto: Mattias Pettersson

Lästid: 2 minuter

Hur tar sig TBE-viruset in i hjärnan?

Virus som sprids via fästingar och myggor kan orsaka allvarliga infektioner hos både djur och människor. Flera av dem har utvecklat en särskild förmåga att angripa det centrala nervsystemet. Ett av dessa är det fästingburna TBE-viruset.

Porträtt av Anna Överby Wernstedt.

TBE är ett växande problem, särskilt i fästingtäta områden som Stockholms skärgård och Mälardalen. Antalet fall har ökat under de senaste 20 åren, trots att vaccin finns. Samtidigt rapporteras allt fler vaccingenombrott, vilket tyder på att dagens skydd inte är optimalt. När viruset väl når hjärnan saknas dessutom läkemedel – vården är i dag helt beroende av kroppens eget immunförsvar.

En farlig väg in i hjärnan

Virus som tar sig in i hjärnan kan orsaka hjärninflammation, hjärnhinneinflammation och i vissa fall förlamning. För personer som drabbas av TBE är risken för långvariga besvär hög. Men hur viruset tar sig förbi hjärnans skyddande barriärer är fortfarande oklart.

– Jag forskar på hur TBE-viruset korsar hjärnans barriärer och vad som händer i hjärnan när infektionen väl har etablerats, säger Anna Överby Wernstedt, professor vid Umeå universitet, som fått finansiering för projektet av Hjärnfonden.

Hjärnan skyddas av flera barriärer som normalt hindrar skadliga ämnen från att ta sig in. Virus kan dock ha utvecklat olika strategier för att ta sig förbi dessa skydd, till exempel via nervceller eller genom att påverka hjärnans barriärceller.

Fokus på choroid plexus

Tidigare studier har visat att TBE-viruset varken sprids via luktnerven i näsan eller via ryggmärgen. I stället pekar resultaten mot choroid plexus – den struktur som producerar hjärnvätska och fungerar som en viktig barriär mellan blodet och hjärnan.

I djurstudier har forskarna sett att viruset först dyker upp i choroid plexus några dagar efter infektion, innan det sprider sig vidare i hjärnan. Det tyder på att viruset kan påverka barriärens genomsläpplighet för att ta sig in och sedan spridas med cerebrospinalvätskan.

Vägen mot framtida behandlingar

I projektet används avancerade metoder för att kartlägga hur viruset tar sig in i hjärnan, hur det sprider sig och hur hjärnans celler och immunsystem reagerar. Genom att studera virusets egna proteiner och deras effekt på hjärnans barriärer vill forskarna identifiera möjliga angreppspunkter för framtida behandlingar.

– I dag finns ingen behandling mot TBE. För att kunna utveckla läkemedel måste vi först förstå de grundläggande mekanismerna bakom infektionen, säger Anna Överby Wernstedt.

Givarnas stöd gör forskningen möjlig

Projektet finansieras av Hjärnfonden.

– Hjärnfondens stöd gör det möjligt att förstå hur virus tar sig in i hjärnan och att lägga grunden för framtida behandlingar. Givarnas bidrag är avgörande – inte bara för min forskning, utan för all hjärnforskning som kan förbättra människors liv, säger hon.

Porträtt av Sofia Ström Bernad.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Hon söker nya behandlingar vid schizofreni

Sophie Erhardt vill förstå och på sikt behandla problem med minne, koncentration och sömn vid schizofreni, bipolär sjukdom och vissa inflammationsrelaterade tillstånd efter infektion. Med stöd från Hjärnfonden undersöker hon om en bättre balans av ett av hjärnans egna ämnen kan öppna en ny väg till behandlingar.
Läs mer
Skärmtid unga kollage

Skärmtid och ungas mående – fler faktorer bakom sambandet

Hur hänger ungas skärmvanor ihop med depression och ångest? En svensk tvillingstudie visar att ärftlighet och uppväxtvillkor kan förklara en betydande del av kopplingen. Forskningen har finansierats med stöd från Hjärnfonden.
Läs mer
Peter Andersen

Peter Andersen om forskningen som förändrar bilden av ALS

För drygt 30 år sedan körde en ung läkare runt i Norrbotten med provrör i bilen för att förstå varför hans ALS-patienter inte stämde med läroboken. I dag har årtionden av forskning lett till nya effektiva behandlingar riktade mot två former av ALS. Professor och överläkare Peter Andersen har varit med på nästan hela resan.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov, fem hjärnsjukdomar

Många av de sjukdomar där nervceller bryts ner och dör, som alzheimer, börjar långt innan de ger symtom. Dessutom kan de överlappa varandra. Så hur ska patienter få rätt behandling, i rätt tid? Hjärnforskaren Jacob Vogel berättar hur hans team vill bidra till en lösning – och om varför du behövs.
Läs mer
Porträtt av Sebastian Palmqvist.

Jätteanslag till Hjärnfondenforskare

Under flera år har Hjärnfondens givare stöttat Sebastian Palmqvists forskning om enklare och säkrare diagnostik av Alzheimers sjukdom. Nu får han och hans internationella forskargrupp 190 miljoner kronor från USA för att utveckla ett nytt blodprov.
Läs mer
Närbild av Erik Smedler i labbet.

De söker efter livsviktiga svar

Bipolär sjukdom är ett allvarligt tillstånd, ändå vet vi för lite om dess mekanismer på cellnivå. Och då är det svårt att utveckla nya behandlingar. Här berättar hjärnforskaren Erik Smedler vid Göteborgs universitet om hur hans team kan göra skillnad – om de får finansiellt stöd.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta