Skärmtid och ungas mående – fler faktorer bakom sambandet

Unga som tillbringar många timmar framför skärmar har oftare psykiska besvär. Men det är svårt att avgöra hur mycket som beror på skärmanvändningen och vilken betydelse andra omständigheter har.

– Våra resultat tyder på att sambandet i vissa fall kan ha överskattats eftersom man inte fullt ut kunnat ta hänsyn till gemensamma familjefaktorer, säger Tong Gong, forskningsspecialist vid Karolinska Institutet och en av studiens ansvariga forskare, i ett pressmeddelande från Karolinska institutet.

För att undersöka detta har forskare vid Karolinska Institutet följt drygt 21 000 svenska tvillingar från nioårsåldern till de tidiga vuxenåren. De studerade deltagarnas skärmvanor på fritiden och hur dessa hängde ihop med ångest och depressiva symtom.

När forskare jämför ungdomar med olika skärmvanor kan även andra skillnader mellan dem påverka resultaten. Det kan till exempel handla om ärftliga förutsättningar eller förhållanden i familjen.

Här ger tvillingstudier särskilda möjligheter. Tvillingar har ofta liknande uppväxtvillkor, och enäggstvillingar har dessutom i princip samma gener. Genom att jämföra syskon som använder skärmar olika mycket kan forskarna minska inflytandet från sådana gemensamma förutsättningar.

När de gjorde det blev flertalet kopplingar mellan skärmtid och psykiska besvär svagare. Förändringen var särskilt märkbar hos enäggstvillingarna. Det talar för att en del av sambandet kan ha andra förklaringar än själva skärmanvändningen.

Resultaten skilde sig också åt beroende på vad ungdomarna gjorde framför skärmarna. Spel, chatt och surfande hade tydligare kopplingar till psykiska besvär än tv- och videotittande. Mönstret var mest framträdande under tonåren.

Bland 15-åringar som ägnade över sex timmar dagligen åt interaktiva skärmaktiviteter var symtom på depression eller ångest vanligare än hos dem som lade högst två timmar på sådana aktiviteter. Risken att senare få någon av dessa diagnoser var också mer än dubbelt så stor.

Den jämförelsen visar däremot inte att skärmtiden orsakade riskökningen. När forskarna i stället jämförde tvillingarna inom samma familj försvagades de flesta samband.

Resultaten innebär inte att digitala aktiviteter saknar betydelse för den psykiska hälsan. Även när arv och familjebakgrund vägdes in fanns en koppling kvar mellan interaktiva skärmaktiviteter i tonåren och senare psykiska problem. Uppskattningarna blev dock mer osäkra.

Studien visar därmed hur svårt det är att skilja skärmarnas möjliga påverkan från andra förhållanden i ungas liv.

Underlaget har också begränsningar. Deltagarna uppskattade själva sin skärmtid, och uppgifterna ger ingen detaljerad bild av innehållet eller varför skärmarna användes. Materialet samlades dessutom in när smarttelefoner och sociala medier hade en mindre roll i vardagen än i dag.

Forskargruppen vill nu studera ungas digitala aktiviteter närmare. Vilket innehåll möter de? Vilka behov fyller användningen? Och vilka andra aktiviteter får mindre utrymme när skärmarna tar tid?

Forskarna vill också undersöka problematisk användning och förstå om sambanden ser olika ut i olika åldrar och mellan flickor och pojkar.

Emma Frans, medförfattare och senior forskningsspecialist vid Karolinska Institutet, framhåller i pressmeddelandet att framtida råd behöver bygga på mer än tidsgränser. För att ge användbara rekommendationer behövs även kunskap om aktiviteterna, drivkrafterna bakom dem och ungdomarnas individuella förutsättningar och familjeförhållanden.

Studien publicerades i Nature Human Behaviour och finansierades av Hjärnfonden.