Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Erik Smedler

Docent i psykiatri, Göteborgs universitet och ST-läkare

Foto: Johan Wingborg

Lästid: 2 minuter

De söker efter livsviktiga svar

Den som har bipolär sjukdom växlar vanligen mellan perioder med välmående och perioder med mani eller depression. Det kan ha stor påverkan på vardagen, även för de närstående. Dessutom innebär sjukdomen en kraftigt förhöjd risk för självmord och olika fysiska sjukdomar. Därför är det ett stort problem att många patienter inte svarar på de behandlingar som finns.

Erik Smedler

Min forskargrupp arbetar nu för att ta reda på mer om de biologiska mekanismerna bakom bipolär sjukdom. Vi hoppas att det på sikt kan leda till nya läkemedel, som gör att fler än i dag kan erbjudas effektiv vård. Det skulle kunna rädda liv.

I vårt arbete utgår vi från hudprover från personer med bipolär sjukdom för att skapa stamceller – som vi sedan använder för att odla nervceller. På så sätt vill vi studera vad som händer i ”bipolära nervceller”. Vad finns det för inbördes skillnader? Vad skiljer dem från friska personers nervceller? Vi tror att vi kan få fram viktiga ledtrådar, men nu behöver vi allt stöd vi kan få.

Problemet med den här typen av forskning är att den är väldigt resurskrävande. Därför ansvarar jag också för ett internationellt samarbete där vi samlar ihop data från flera liknande studier. Det skulle kunna skynda på utvecklingen. Och det skulle många av mina patienter välkomna.

Som läkare inom psykiatrin träffar jag regelbundet personer som, trots behandling, återkommande har svåra sjukdomsepisoder som påverkar allt från relationer till yrkesliv. Vissa hamnar i arbetslöshet, social isolering och skadligt bruk av alkohol eller droger. Genom forskning hoppas jag och min forskargrupp kunna göra mer för de här människorna – och deras nära och kära.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Michelle Ljung.

Att leva med bipolär sjukdom: Michelles väg till stabilitet

När Michelle Ljung var 20 år fick hon diagnosen bipolär sjukdom typ 2. Vägen till rätt behandling blev lång och kantades av depressioner, medicinbyten och tappat hopp. I dag är hon stabil – och vill öka kunskapen om sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Mikael Landén som blickar uppåt.

Mikael Landén får stöd för ny forskning om bipolär sjukdom

Kan vi förutsäga vem som svarar på en litiumbehandling? Det vill forskaren Mikael Landén ta reda på – med stöd från Hjärnfonden. Genom långsiktig forskning om bipolär sjukdom söker han nya sätt att individanpassa behandlingen och minska lidandet.
Läs mer
Lisa och Henrik Borg sitter i en trappa och tar en selfie tillsammans.

“Vi hade inte haft våra jobb utan våra diagnoser”

Överdoser, kilometerlånga kom ihåg-listor, hundratusentals följare och en orubblig kärlek. Influencerparet Lisa och Henrik Borg har fått sina liv att fungera trots utmaningarna med att hantera bipolär sjukdom och adhd. Eller kanske tack vare.
Läs mer
Jonas Böhlmark står tillsammans med sina föräldrar med en padleboard.

Jonas äventyrar för psykisk hälsa

Jonas Böhlmark, 32, har under de senaste elva månaderna paddlat SUP från Narvik till Skottland. Han gör det för att öka kunskapen om psykisk ohälsa och minska stigmatiseringen kring bipolär sjukdom, som han själv lever med.
Läs mer
Ett porträtt på Henrik Wahlström.

Henrik Wahlström om bipolärdagen

“Okunskapen och fördomarna kring sjukdomen gör att de allra flesta som har den håller tyst om det. Det är det hög tid att ändra på!”
Läs mer
Porträtt av Carl Sellgren Majkowitz.

En hjärna i ett provrör – psykiatriforskning i framkant

Varför drabbas vissa människor av psykiatriska sjukdomar som schizofreni och bipolär sjukdom? Eller av diagnoser som adhd och anorexia nervosa? Och varför svarar vissa patienter bra på mediciner medan andra inte gör det alls?
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta