Hon söker nya behandlingar vid schizofreni

Att följa ett samtal, planera sin dag eller komma ihåg det man nyss läst. Det är exempel på vardagliga saker som kan vara svåra för den som lever med schizofreni. Sjukdomen kan, utöver psykossymtom, påverka förmågan att ta in och bearbeta information. Dessa problem kallas kognitiva svårigheter.

Sophie Erhardt, professor i experimentell psykiatri vid Karolinska Institutet, har ägnat stor del av sin forskarkarriär åt att förstå vad som händer i hjärnan när besvären uppstår – och hur de skulle kunna behandlas.

– För många patienter är kognitiva svårigheter och sömnproblem en stor del av sjukdomsbördan. Det kan handla om svårigheter med minne, koncentration, initiativförmåga och återhämtning. Samtidigt finns det i dag få behandlingar som hjälper mot just de här dessvärre, säger hon.

I centrum för forskningen står kynurensyra, förkortat KYNA. Det är ett ämne som kroppen själv bildar och som har viktiga, bland annat skyddande, funktioner i hjärnan. Men om nivåerna blir för höga kan kommunikationen mellan nervcellerna störas.

Förhöjda nivåer av KYNA har setts vid schizofreni, bipolär sjukdom och vissa tillstånd efter infektion. Forskarna undersöker hur detta kan bidra till bland annat kognitiva svårigheter, psykossymtom och sömnproblem.

– Det som fascinerar mig med KYNA är att ämnet kopplar ihop flera viktiga funktioner i hjärnan, bland annat minne, koncentration, sömn och hjärnans signalering. Jag har forskat om KYNA i många år och tycker att det är lika spännande i dag. Ju mer vi förstår, desto fler pusselbitar faller på plats, säger Sophie Erhardt.

Genom att förstå ämnets roll bättre hoppas forskarna hitta nya möjligheter att behandla besvären.

Sophie Erhardt och hennes kollegor undersöker om det går att minska förhöjda nivåer av KYNA genom att påverka hur ämnet bildas.

Här spelar enzymer en viktig roll. Det är proteiner som hjälper till med kemiska reaktioner i kroppen. Forskarna riktar in sig på två enzymer, KAT II och KAT III, som bidrar till att KYNA bildas.

Vilket enzym som har störst betydelse verkar bero på vad som ligger bakom ökningen. Vid schizofreni kan KAT II vara särskilt viktigt. När ökningen hänger ihop med ett aktiverat immunförsvar, exempelvis efter covid-19 eller TBE, kan KAT III i stället spela större roll.

Forskarna vill därför undersöka hur de kan bromsa rätt enzym hos rätt patient. Målet är att återställa en normal nivå av KYNA.

– På kort sikt hoppas vi kunna visa vilka strategier som bäst kan minska förhöjda KYNA-nivåer utan att nivåerna blir för låga. Det är viktigt eftersom KYNA också har skyddande funktioner i hjärnan, säger Sophie Erhardt.

Med anslaget från Hjärnfonden ska forskargruppen utveckla och testa olika sätt att påverka enzymerna. De arbetar både med ämnen som kan utvecklas till läkemedel och med metoder som påverkar cellernas instruktioner för att tillverka enzymerna.

Försöken görs i mänskliga hjärnceller, i små tredimensionella cellmodeller som ibland kallas minihjärnor och i djurmodeller. Cellmodellerna gör det möjligt att studera vissa processer i hjärnan, men är inga fullständiga hjärnor.

Forskarna undersöker om metoderna kan sänka KYNA på ett kontrollerat sätt. De studerar också hur det påverkar nervcellernas kommunikation, sömn och kognitiva funktioner.

Det är fortfarande ett tidigt men viktigt steg på vägen mot möjliga behandlingar. Först behöver forskarna förstå vilka metoder som fungerar bäst och hur de kan användas säkert.

På längre sikt hoppas Sophie Erhardt att forskningen ska bidra till mer träffsäkra behandlingar för personer med schizofreni och andra tillstånd där förhöjda KYNA-nivåer kan ha betydelse.

– Målet är att kunna återställa balansen i hjärnans signalering, snarare än att sänka KYNA så mycket som möjligt. Det kan bli särskilt viktigt eftersom olika patientgrupper kan ha olika biologiska orsaker till sina besvär, säger hon.

– Jag är mycket tacksam för Hjärnfondens stöd. Det gör det möjligt för oss att bygga vidare på de lovande resultat vi redan sett och undersöka hur förändringar i KYNA påverkar funktioner som är viktiga för patienterna. På sikt hoppas vi att forskningen ska lägga grunden för behandlingar som verkligen underlättar patienternas vardag. Även små förbättringar i minne, koncentration och sömn kan göra stor skillnad för den som lever med sjukdomen, säger Sophie Erhardt.

Här kan du läsa mer om årets utdelning om 190 miljoner kronor till 122 forskningsprojekt vid nio svenska lärosäten.