Jätteanslag till Hjärnfondenforskare

För den som söker vård för minnesproblem är det viktigt att få veta vad besvären beror på. Sebastian Palmqvist, överläkare och forskare vid Lunds universitet, arbetar för att blodprov och andra nya verktyg ska ge fler människor ett tidigare och säkrare besked.

Hjärnfondens givare har varit med och finansierat hans forskning under flera år. De har bland annat bidragit till studier av blodprov för alzheimer och stöttar nu ett projekt där blodprov och digitala tester utvärderas för användning på vårdcentraler. Det är ett exempel på vad långsiktigt stöd kan betyda: forskare får möjlighet att utveckla idéer, pröva dem i studier och ta resultaten vidare mot vården.

Nu tar Palmqvist ett nytt steg. Tillsammans med forskare vid Lunds universitet och tre amerikanska universitet får han motsvarande 190 miljoner kronor över fem år från amerikanska National Institutes of Health. Det är det största anslag som Lunds universitet hittills har fått från en amerikansk finansiär.

– Det känns väldigt roligt att få ta emot det här anslaget för att driva ett så kliniskt meningsfullt projekt för en stor och utsatt patientgrupp. Det har varit en lång resa, och det här är i allra högsta grad en laginsats, säger Sebastian Palmqvist, universitetslektor och docent i klinisk minnesforskning i ett pressmeddelande från Lunds universitet.

Blodprov som används i dag kan visa förändringar kopplade till alzheimer långt innan en person får symtom. Det är värdefullt för att upptäcka sjukdomen tidigt. Men om någon redan har minnesbesvär behöver läkaren också kunna bedöma om just alzheimerförändringarna förklarar symtomen.

Det nya projektet handlar om en annan markör i blodet, MTBR-tau243. Den speglar ansamlingar av proteinet tau i hjärnan som är närmare kopplade till sjukdomens symtom. Forskarna ska undersöka hur väl ett kliniskt test fungerar för att bedöma sjukdomens stadium och förutsäga hur den kan utvecklas. Målet är ett blodprov som kan godkännas för klinisk användning i USA inom fem år.

Det amerikanska anslaget gäller ett nytt, internationellt samarbete. Samtidigt fortsätter Palmqvists Hjärnfondenfinansierade arbete för bättre diagnostik på svenska vårdcentraler. Där undersöker forskarna hur blodprov kan kombineras med digitala tester för att fler ska få rätt diagnos och vård.

– Stödet från Hjärnfonden är helt avgörande. Det ger oss möjlighet att utveckla och införa verktyg som kan göra stor skillnad för många patienter, har Sebastian Palmqvist tidigare sagt till Hjärnfonden.

För Hjärnfondens givare är det nya anslaget ett glädjande besked. Forskning som de har varit med och stöttat fortsätter att utvecklas, samtidigt som ett stort internationellt projekt nu ska pröva om nästa blodprov kan ge patienter ännu tydligare svar.