Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 2 minuter

Nya mål för läkemedel mot Alzheimers sjukdom

Forskning vid Göteborgs universitet har identifierat mycket tidiga förändringar i proteinet tau vid Alzheimers sjukdom. Det kan vara ett mål för nya läkemedel mot sjukdomen.

Porträtt av professor Kaj Blennow.

Kaj Blennow, professor i klinisk neurokemi vid Göteborgs universitet och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Vid Alzheimers sjukdom bildas så kallade neurofibrillära nystan i hjärnans nervceller. De uppstår när proteinet tau klumpar ihop sig och bildar långa trådlika strukturer inne i cellerna. Samtidigt bildar ett annat protein, beta-amyloid, plack i hjärnan. De här förändringarna skadar nervcellerna, som så småningom förtvinar och dör.

En studie från Göteborgs universitet visar att det kan vara tidiga, lösliga former av tau som är mest skadliga. De är svåra att upptäcka med dagens metoder, till exempel med PET-kameror.

Forskarna har undersökt vad som händer i sjukdomens allra tidigaste fas, när tau börjar omvandlas till trådarna som bildar nystan. De upptäckte att två särskilda kemiska förändringar i tau sker innan nystanen bildas. Dessa förändringar syns nästan bara i början av sjukdomen, innan tydliga skador kan ses i hjärnan.
Forskarna har också tagit fram ett nytt test som kan mäta dessa tidiga förändringar i ryggmärgsvätska. Halterna i testet hängde ihop med hur långt sjukdomen hade kommit, hur mycket tau som syntes på hjärnbilder och hur bra personerna klarade minnestester.

Resultaten kan leda till ett nytt test som upptäcker sjukdomen tidigt och visar hur mycket tau-förändringar som finns i hjärnan.

Forskningen om Alzheimers sjukdom har gjort stora framsteg de senaste åren. Nya läkemedel som riktar sig mot amyloidplack har visat god effekt i tidiga stadier.

Trots det finns det fortfarande behov av andra behandlingar och resultaten från studien i Göteborg öppnar upp för utveckling av nya läkemedel som riktar in sig på de mest skadliga tau-formerna och ökar chansen att bromsa sjukdomen i ett tidigt skede.

Läs mer om alzheimer

Studien är ett samarbete med forskare vid University of Pittsburgh USA. I Sverige leds forskningen av professor Kaj Blennow.

Phospho-tau serine-262 and serine-356 as biomarkers of pre-tangle soluble tau assemblies in Alzheimer’s disease.Nat Med31, 574–588 (2025).

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Relaterat

Kollage med stoppskylt, spruta och läkemedelsförpackning mot gul bakgrund.

Varför får inte patienter i Sverige nya läkemedel mot alzheimer och ALS?

Nya läkemedel och framsteg i forskningen väcker hopp för svåra hjärnsjukdomar. Samtidigt har patienter i Sverige i dag begränsad tillgång till dem – vissa reser utomlands för att få tillgång till behandling.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Fernando Gonzalez Ortiz i labbet.

Höga nivåer av alzheimerprotein hos nyfödda förbryllar

Proteinet tau används i dag som en viktig markör för Alzheimers sjukdom. Höga nivåer kopplas till skador i hjärnan och minnesförlust. Samtidigt visar ny forskning att samma protein finns i ännu högre nivåer hos helt friska nyfödda.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Lundberg.

”Numera tror jag att allt är möjligt”

Här berättar professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, om två av de senaste Nobelprisen. Båda utgör spännande exempel på hur stor skillnad forskningen kan göra.
Läs mer
Porträtt av Jessica Söderfjord med en julig bakgrund.

Alzheimerdiagnosen förändrade Jessicas liv – nu stöttar hon forskningen

Att inte våga lita på sig själv och sitt eget minne. Inte klara av att laga mat på egen hand och drömma mardrömmar om att gå vilse. Mycket i livet har förändrats sedan 56-åriga Jessica Söderfjord fick sin alzheimerdiagnos för två år sedan.
Läs mer
Porträtt av Bengt Winblad.

Hopp om att lösa två alzheimerutmaningar på samma gång

På senare tid har flera antikroppsterapier mot alzheimer godkänts i olika länder. Det är viktiga framsteg, men läkemedlen är inga mirakelkurer. Därför utvecklar professor Bengt Winblads forskargrupp ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta