Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 2 minuter

Nya mål för läkemedel mot Alzheimers sjukdom

Forskning vid Göteborgs universitet har identifierat mycket tidiga förändringar i proteinet tau vid Alzheimers sjukdom. Det kan vara ett mål för nya läkemedel mot sjukdomen.

Porträtt av professor Kaj Blennow.

Kaj Blennow, professor i klinisk neurokemi vid Göteborgs universitet och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Vid Alzheimers sjukdom bildas så kallade neurofibrillära nystan i hjärnans nervceller. De uppstår när proteinet tau klumpar ihop sig och bildar långa trådlika strukturer inne i cellerna. Samtidigt bildar ett annat protein, beta-amyloid, plack i hjärnan. De här förändringarna skadar nervcellerna, som så småningom förtvinar och dör.

En studie från Göteborgs universitet visar att det kan vara tidiga, lösliga former av tau som är mest skadliga. De är svåra att upptäcka med dagens metoder, till exempel med PET-kameror.

Forskarna har undersökt vad som händer i sjukdomens allra tidigaste fas, när tau börjar omvandlas till trådarna som bildar nystan. De upptäckte att två särskilda kemiska förändringar i tau sker innan nystanen bildas. Dessa förändringar syns nästan bara i början av sjukdomen, innan tydliga skador kan ses i hjärnan.
Forskarna har också tagit fram ett nytt test som kan mäta dessa tidiga förändringar i ryggmärgsvätska. Halterna i testet hängde ihop med hur långt sjukdomen hade kommit, hur mycket tau som syntes på hjärnbilder och hur bra personerna klarade minnestester.

Resultaten kan leda till ett nytt test som upptäcker sjukdomen tidigt och visar hur mycket tau-förändringar som finns i hjärnan.

Forskningen om Alzheimers sjukdom har gjort stora framsteg de senaste åren. Nya läkemedel som riktar sig mot amyloidplack har visat god effekt i tidiga stadier.

Trots det finns det fortfarande behov av andra behandlingar och resultaten från studien i Göteborg öppnar upp för utveckling av nya läkemedel som riktar in sig på de mest skadliga tau-formerna och ökar chansen att bromsa sjukdomen i ett tidigt skede.

Läs mer om alzheimer

Studien är ett samarbete med forskare vid University of Pittsburgh USA. I Sverige leds forskningen av professor Kaj Blennow.

Phospho-tau serine-262 and serine-356 as biomarkers of pre-tangle soluble tau assemblies in Alzheimer’s disease.Nat Med31, 574–588 (2025).

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
Porträtt av Göran Sigurdsson.

Göran fick alzheimer mitt i livet

När Göran fick Alzheimers sjukdom förändrades allt. Familjen tvingades lämna ifrån sig sina familjehemsplacerade barn och sälja sin gård. Nu springer han för forskningen och för att andra familjer ska få mer tid tillsammans.
Läs mer
Porträtt av Dag Sehlin.

Nästa kapitel i kampen mot Alzheimer

Som doktorand var Dag Sehlin med i forskningen bakom lecanemab – ett av de första läkemedlen som kan bromsa Alzheimers sjukdom. Nu utvecklar han nästa generations antikroppsbehandlingar, som lättare ska ta sig in i hjärnan och ge färre biverkningar.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta