Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Bengt Winblad

Professor i geriatrik vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet

Lästid: 2 minuter

Hopp om att lösa två alzheimerutmaningar på samma gång

På senare tid har flera antikroppsterapier mot alzheimer godkänts i olika länder. Det är viktiga framsteg, men läkemedlen är inga mirakelkurer. Därför utvecklar professor Bengt Winblads forskargrupp ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer.

Porträtt av Bengt Winblad.

Idag är de flesta alzheimerforskare överens om att sjukdomen orsakas av fel på ett visst protein i hjärnan. Därför fokuserar de nya antikroppsterapierna på att få bort detta felaktiga protein. Problemet är att bara en mycket liten del av antikropparna tar sig in genom den skyddande blod-hjärnbarriären som finns runt hjärnan. Därför blir effekten förhållandevis liten, trots höga doser. 

En annan utmaning är att det under sjukdomsprocessen uppstår fel på ytterligare ett protein, som kallas tau. Därför behövs det troligen också behandlingar mot tau för att kunna stoppa alzheimer. Så nu arbetar vi med att lösa två problem på samma gång – att ta fram ett läkemedel som både kan passera blod-hjärnbarriären och få bort tau. Vi tror att vi har en lösning på gång. Men vi behöver mer stöd för att kunna fortsätta utforska den. 

Vi använder en typ av molekyl som heter PROTAC, som kan ta sig in i celler och säga åt dem att städa undan ett visst protein. Vi har skräddarsytt fyra sådana molekyler och riktat in dem på tau. Det extra glädjande är att de i laboratorieexperiment har visat sig kunna passera blod-hjärnbarriären. Om allt fortsätter som vi hoppas kommer vi att kunna testa läkemedelskandidater på människor om två–tre år.  

Vi är övertygade om att våra PROTACs kommer att ha en kraftfull effekt på alzheimer. Och vi räknar med att de kan tas i tablettform, vilket är smidigare än med antikroppsterapierna som brukar ges i dropp på sjukhus. I bästa fall kan dock båda behandlingarna användas i en extra effektiv kombination.  

För att kunna komma så långt är det nödvändigt med ytterligare finansiering. Det behövs verkligen nya framsteg, med tanke på hur många som får alzheimer – och hur mycket sjukdomen påverkar hela samhället.

Bengt Winblad  

Professor i geriatrik vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 

 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Varför får inte patienter i Sverige nya läkemedel mot alzheimer och ALS?

Nya läkemedel och framsteg i forskningen väcker hopp för svåra hjärnsjukdomar. Samtidigt har patienter i Sverige i dag begränsad tillgång till dem – vissa reser utomlands för att få tillgång till behandling.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer

Ny forskning om vad som händer i hjärnan vid autism

Hur förändras signalerna i hjärnan när vi lär oss något nytt – och vad händer när de fungerar annorlunda vid autism? Forskare vid Karolinska Institutet undersöker de signalvägar som gör att nervceller kan lagra ny information.
Läs mer
Fernando Gonzalez Ortiz i labbet.

Höga nivåer av alzheimerprotein hos nyfödda förbryllar

Proteinet tau används i dag som en viktig markör för Alzheimers sjukdom. Höga nivåer kopplas till skador i hjärnan och minnesförlust. Samtidigt visar ny forskning att samma protein finns i ännu högre nivåer hos helt friska nyfödda.
Läs mer

Så kan hjärnans signaler förklara ångest vid autism

När vi känner oro och ångest är det hjärnans signaler som styr. Forskare vid Karolinska Institutet undersöker nu hur dessa signaler samverkar – och hur förändringar i dem kan bidra till ångest vid autism.
Läs mer
Porträtt av Anna Överby Wernstedt.

Hur tar sig TBE-viruset in i hjärnan?

Virus som sprids via fästingar och myggor kan orsaka allvarliga infektioner hos både djur och människor. Flera av dem har utvecklat en särskild förmåga att angripa det centrala nervsystemet. Ett av dessa är det fästingburna TBE-viruset.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta