”Numera tror jag att allt är möjligt”

När jag började läsa medicin i slutet av 80-talet fick jag lära mig att hjärnan saknar immunförsvar. Vetenskapen trodde då att hjärnans enda skydd var den så kallade blod-hjärnbarriären, som är ett slags smart filter. I dag vet vi att hjärnan har ett helt eget immunförsvar – som spelar en avgörande roll vid sjukdomar som alzheimer, ALS, parkinson och stroke. Det säger mycket om hur viktigt det är att stödja hjärnforskningen.

Utmaningen är att vi på förhand inte vet vilka insikter vi saknar. Därför satsar Hjärnfonden en hel del på grundforskning, ett mer förutsättningslöst sökande efter kunskap. Vi behöver lära oss mer om hur den friska hjärnan fungerar för att hitta nya sätt att stoppa olika sjukdomar.

Två av de allra senaste Nobelprisen är fina exempel på hur viktig grundforskningen är. I medicin belönades en upptäckt om hur immunförsvaret reglerar sig självt för att undvika överreaktioner. I och med att inflammation spelar en betydande roll vid många av hjärnans sjukdomar så är det väldigt viktigt med ökad förståelse för de här processerna. Kemipriset belönade utvecklingen av en ny typ av material som kan fånga och styra molekyler på ett kontrollerat sätt. Det skulle kunna göra nytta i utvecklingen av nya läkemedel.

Det är denna typ av framsteg som har banat väg för de senaste tio-tjugo årens snabba utveckling av hjärnforskningen. Nu arbetar exempelvis forskare med att ta fram ”hemma-screening” av alzheimer, genterapier mot ALS och läkemedel som skyndar på återhämtningen efter stroke. Under mina studieår hade jag tyckt att det lät som science fiction. Numera tror jag att allt är möjligt – så länge hjärnforskningen får tillräckliga resurser.

Vill du bidra till att den fantastiska utvecklingen fortsätter? Ge gärna en ny gåva till hjärnforskningen redan i dag. Tack!

Cecilia Lundberg
Professor i neurobiologi vid Lunds universitet och ordförande i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd