Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Foto: Privat

Lästid: 2 minuter

Med nya verktyg vill Jesse Huang förbättra vår förståelse för MS

Multipel skleros (MS) är en sjukdom som påverkar både hjärnan och immunsystemet – men exakt hur och varför den uppstår är ännu inte helt klarlagt. Med hjälp av ny teknologi vill forskaren Jesse Huang vid Karolinska Institutet förändra det.

Porträtt av Jesse Huang.

Jesse Huang är en av de forskare som 2024 tilldelats Hjärnfondens postdoktorala anställningsstöd. Hans forskning fokuserar på att utveckla mer träffsäkra sätt att mäta och förstå MS, en komplex neurologisk sjukdom som drabbar omkring 20 000 personer i Sverige.

– Vi använder känsliga tekniker för att kartlägga MS-biologi i blod och andra kroppsvätskor, berättar Jesse. Genom att skapa mer precisa kartläggningar av sjukdomens aktivitet hoppas vi förbättra både diagnos och prognos, men också förstå varför sjukdomen beter sig olika hos olika personer.

Multipel Skleros

Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom i hjärnan och ryggmärgen där immunförsvaret orsakar inflammation och ärr i nervvävnaden. Sjukdomen drabbar omkring 20 000 svenskar, varav 70 procent är kvinnor. Vanliga symtom är trötthet, balanssvårigheter och känselrubbningar. MS går inte att bota, men det finns läkemedel som kan bromsa sjukdomens utveckling.

Läs mer om MS

Vill förbättra diagnostik och behandling

Trots att det finns behandlingar som kan bromsa sjukdomsutvecklingen hos vissa patienter, saknas fortfarande verktyg som kan förutsäga hur MS kommer att utvecklas hos individen. Här kan Jesses forskning spela en avgörande roll.

– Genom att bättre kunna mäta sjukdomsaktivitet får vi insikter i varför MS uppstår och hur den samverkar med faktorer som rökning eller infektioner. Den kunskapen är central för att både förbättra dagens behandlingsstrategier och identifiera nya vägar framåt, förklarar han.

Ett forskingsval med både intellektuell och mänsklig drivkraft

För Jesse Huang är MS-forskning både en vetenskaplig utmaning och ett sätt att göra konkret skillnad för patienter.

– Det är en sjukdom som påverkar livskvaliteten mycket, och där bättre verktyg kan göra stor skillnad i vården. Jag fascineras också av komplexiteten i samspelet mellan hjärnan och immunförsvaret.

Hjärnfondens stod - avgörande för fortsatt forskning

Det postdoktorala stödet från Hjärnfonden innebär att Jesse kan fortsätta sitt arbete vid Karolinska Institutet – med fullt fokus på att ta forskningen vidare.

– Det här stödet betyder mycket. Det ger oss möjlighet att hålla hög vetenskaplig kvalitet och verkligen satsa på de frågor som kan leda till praktiska förbättringar i vården, säger han.

Ett tack till givarna - och ett löfte

Jesse avslutar med att rikta ett varmt tack till alla som stödjer Hjärnfondens arbete.

– Jag vill att givarna ska veta att deras bidrag möjliggör forskning som kan göra verklig skillnad. Det är ett stort förtroende att få – och jag är fast besluten att förvalta det på bästa sätt.

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

Den här webbplatsen är skyddad av reCAPTCHA och Googles integritetspolicy och användarvillkor gäller. När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt Hjärnfondens integritetspolicy.

Porträtt av Emelie Bäckelin.

Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Emelie Bäckelin är vetenskapsjournalist och har en Masterexamen i Molekylärbiologi med fördjupning i medicinsk biologi samt en examen som Leg. Biomedicinsk analytiker.

Relaterat

ALS-läkemedel öppnas för begränsad grupp

Efter ett nytt beslut från NT-rådet kan ALS-läkemedlet tofersen, Qalsody, bli aktuellt för vissa patienter i Sverige. Beskedet är ett viktigt steg för en liten grupp patienter med en viss genmutation, men alla omfattas inte.
Läs mer
Gruppbild med Daniel Lindqvist och Marie Asp tillsammans med forskargruppen.

Parkinsonläkemedel kan lindra svåra symtom vid depression

En klinisk studie från Lunds universitet och Region Skåne visar att parkinsonläkemedlet pramipexol kan lindra motivationsbrist och svårigheter att känna glädje hos vissa patienter med svårbehandlad depression. Studien finansieras av Hjärnfonden.
Läs mer
Porträtt av Eva Hedlund.

Mänskliga vävnader i miniatyr kan avslöja hur ALS utvecklas

Om det ska gå att stoppa ALS behövs mer kunskap om sjukdomens tidiga stadier. För att kunna studera detta har professor Eva Hedlunds forskargrupp odlat celler i labbet och skapat en realistisk modell av de mänskliga vävnader som drabbas.
Läs mer

ALS ökar med 2 procent per år

Sverige har flest ALS-patienter per capita i världen, dessutom ökar antalet drabbade med två procent per år. Forskarna vet ännu inte vad det beror på. Samtidigt är flera läkemedel är på väg – kanske redan inom ett år.
Läs mer
Två barn sitter med händerna mot huvudet vid frukostbordet.

Genterapi kan bli nytt vapen mot återfall i medulloblastom

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny behandlingsstrategi som riktar in sig på de tumörceller som orsakar återfall av medulloblastom, den vanligaste elakartade hjärntumören hos barn.
Läs mer
Porträtt av Linda Engström Ruud.

Nervceller i hjärnstammen kan bana väg för bättre viktläkemedel 

Forskare i Göteborg har identifierat en grupp nervceller i hjärnstammen som styr hur semaglutid påverkar aptit och vikt.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta