Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 3 minuter

Så kan hjärnans immunförsvar stärka MS-behandling

Med stöd från Hjärnfonden undersöker Rasmus Berglund hur hjärnans immunceller kan stärkas för att främja läkning vid MS. Målet är att hitta nya behandlingar som kan anpassas till varje patient.

Porträtt av Rasmus Berglund.

Rasmus Berglund vid Karolinska institutet får finansiering från Hjärnfonden för att undersöka hur hjärnans immunceller, mikroglia, kan stärkas för att bättre läka inflammation och skador vid MS. Genom att studera både läkemedel och livsstilsfaktorer hoppas han hitta nya sätt att bromsa sjukdomens nedbrytande processer.

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka och varför är det viktigt?

– Jag forskar om hjärnans eget immunförsvar. Jag och andra forskare har tidigare visat att immunförsvaret har en viktig skyddande roll vid inflammatoriska tillstånd som multipel skleros, MS. Att förstå hur detta försvar fungerar är avgörande, då det bland annat har en central funktion i hur hjärnan läker vid inflammation och skador som bryter ner hjärnans funktion.

Hur kan din forskning bidra till nya behandlingar eller ökad förståelse för hjärnans sjukdomar?

– Jag har i experimentella modeller visat att vi kan påverka hjärnans immunceller, så kallade mikroglia, så att de blir fler och fungerar bättre. Mikroglia hjälper bland annat till att städa bort döda celler och annat “skräp” i hjärnan – något som annars kan försvåra läkningen vid skadlig inflammation. Nu tar vi forskningen vidare till MS och undersöker vilka läkemedel – men även vilka livsstilsfaktorer som kost – som kan påverka dessa celler och i förlängningen gynna personer med sjukdomen. För att kunna skräddarsy behandlingar för olika patienter arbetar jag också med att hitta sätt att mäta aktiviteten i hjärnans immunförsvar – både de skyddande och de skadliga processerna.

– Av vikt är också att dessa mikroglia och deras funktioner inte bara är viktiga vid MS, utan har en liknande roll vid andra sjukdomar, som exempelvis Alzheimer, där vi också behöver nya behandlingar.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning kring mikroglia och MS?

– MS är en förhållandevis vanlig sjukdom, där forskningen de senaste decennierna lett till stora framsteg inom behandlingsområdet. Men det finns fortfarande mycket kvar att göra – framför allt för att bromsa de långsamma, nedbrytande processer i hjärnan som orsakar svåra symtom. Många patienter beskriver till exempel extrem trötthet och minnesproblem som de mest belastande delarna av sjukdomen.

Vad är din drivkraft som forskare?

– Min största drivkraft är att omvandla forskningsresultat till konkret nytta för patienter. Eftersom jag både är forskare och läkare har jag möjlighet att bidra i den processen. Jag är särskilt nyfiken på hjärnans immunförsvar och brinner för att hitta sätt att förstärka dess positiva effekter.

Vad betyder Hjärnfondens bidrag för dig och din forskning?

– Detta bidrag är avgörande för min fortsatta karriär som forskare och gör att jag med kontinuitet kan fortsätta jobba mot att uppnå målen med min forskning.

Vad vill du att Hjärnfondens givare ska veta om ditt arbete, och varför är deras fortsatta stöd så viktigt?

– Forskningen går snabbt framåt och vi närmar oss nya behandlingsmöjligheter för MS och andra neurologiska sjukdomar. Ju fler behandlingsalternativ vi har, desto bättre kan vi anpassa dem till varje individ – för att öka effekten och minska biverkningarna. Givarnas stöd är avgörande för att vi ska kunna fortsätta ta viktiga steg framåt och vi vill här framföra ett stort tack till er.

Det postdoktorala anställningsstöd anställningsstöd som Rasmus Berglund och andra forskare fått ta del av finansieras av Svenska Postkodlotteriet.

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

Den här webbplatsen är skyddad av reCAPTCHA och Googles integritetspolicy och användarvillkor gäller. När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt Hjärnfondens integritetspolicy.

Porträtt av Sofia Ström Bernad.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Relaterat

Eva Hedlund

Mänskliga vävnader i miniatyr kan avslöja hur ALS utvecklas

Om det ska gå att stoppa ALS behövs mer kunskap om sjukdomens tidiga stadier. För att kunna studera detta har professor Eva Hedlunds forskargrupp odlat celler i labbet och skapat en realistisk modell av de mänskliga vävnader som drabbas.
Läs mer
Caroline Ingre

ALS ökar med 2 procent per år

Sverige har flest ALS-patienter per capita i världen, dessutom ökar antalet drabbade med två procent per år. Forskarna vet ännu inte vad det beror på. Samtidigt är flera läkemedel är på väg – kanske redan inom ett år.
Läs mer

Genterapi kan bli nytt vapen mot återfall i medulloblastom

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny behandlingsstrategi som riktar in sig på de tumörceller som orsakar återfall av medulloblastom, den vanligaste elakartade hjärntumören hos barn.
Läs mer

Nervceller i hjärnstammen kan bana väg för bättre viktläkemedel 

Forskare i Göteborg har identifierat en grupp nervceller i hjärnstammen som styr hur semaglutid påverkar aptit och vikt.
Läs mer

Nya ledtrådar till sporadisk ALS

Ny forskning från Umeå universitet visar att genetiska förändringar som uppstår i enstaka nervceller under livet kan bidra till att orsaka sporadisk ALS.
Läs mer

Tidig debut av depression kan kopplas till ökad självmordsrisk

Depression som börjar tidigt i livet är mer ärftlig och innebär större risk för självmordsförsök än depression som börjar senare. Det visar en studie från Karolinska Institutet.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta