Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 2 minuter

Smartare strokevård – med blodprov och genetik

Arne Lindgren vill undersöka hur genetik, blodprover och kliniska symtom påverkar återhämtningen efter en stroke. Målet är att utveckla mer individanpassad vård och rehabilitering – så fler får chansen till ett bättre liv efter sin stroke.

Porträtt av Arne Lindgren.

Arne Lindgren vill undersöka hur genetik, blodprover och kliniska symtom påverkar återhämtningen efter en stroke. Målet är att utveckla mer individanpassad vård och rehabilitering – så fler får chansen till ett bättre liv efter sin stroke.

Varje år får 25 000 personer i Sverige stroke. Funktionsnedsättningen blir ofta betydande. Det är vanligt med problem med rörelse, känsel, tal, syn, tankeförmåga, minne, känslor och beteende.

– Som strokeläkare har jag träffat många patienter med stroke, både de som återhämtat sig väl och de som haft en hel del kvarstående symtom, säger Arne Lindgren, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare i neurologi vid Skånes Universitetssjukhus, Lund.

– Det känns oerhört viktigt att försöka få fram nya metoder och synsätt för att minimera risken för stroke och att kunna hjälpa de som fått stroke på bästa sätt, fortsätter han.

Därför ska Arne Lindgren, med stöd av Hjärnfonden, försöka identifiera faktorer som påverkar återhämtningen efter stroke. Målet är att hitta nya möjligheter för individualiserad behandling efter stroke.

Detaljerade analyser

Tillsammans med sina kollegor ska Arne undersöka 600 personer som just fått en stroke och sedan undersöka dem igen tre månader respektive ett år senare.

– Vi vill identifiera vilka kliniska eller biokemiska faktorer som skiljer sig åt för personer som det går bra för respektive mindre bra för. Sedan kan vi använda den här informationen till att ta fram en förbättrad behandling.

– Det handlar också om att förebygga att samma personer drabbas igen. Genom att identifiera riskfaktorer för återfall kan vi sätta in åtgärder i tid och minska risken för en ny stroke.

Tack vare Hjärnfondens givare

– Det är tack vare Hjärnfondens stöd som jag och mina kollegor kan fortsätta projektet och inkludera och följa upp fler patienter. Dessutom möjliggör finansieringen att vi kan göra avancerade laboratorieanalyser för att identifiera genetiska och biokemiska faktorer som påverkar situationen efter stroke.

Det gör det också möjligt att engagera juniora forskare – doktorander och postdoktorer – i projektet, och på så sätt bygga en stark forskningsmiljö för framtiden.

– Stort tack till Hjärnfondens givare, säger Arne Lindgren.

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

Den här webbplatsen är skyddad av reCAPTCHA och Googles integritetspolicy och användarvillkor gäller. När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt Hjärnfondens integritetspolicy.

Porträtt av Sofia Ström Bernad.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Relaterat

ALS-läkemedel öppnas för begränsad grupp

Efter ett nytt beslut från NT-rådet kan ALS-läkemedlet tofersen, Qalsody, bli aktuellt för vissa patienter i Sverige. Beskedet är ett viktigt steg för en liten grupp patienter med en viss genmutation, men alla omfattas inte.
Läs mer
Gruppbild med Daniel Lindqvist och Marie Asp tillsammans med forskargruppen.

Parkinsonläkemedel kan lindra svåra symtom vid depression

En klinisk studie från Lunds universitet och Region Skåne visar att parkinsonläkemedlet pramipexol kan lindra motivationsbrist och svårigheter att känna glädje hos vissa patienter med svårbehandlad depression. Studien finansieras av Hjärnfonden.
Läs mer
Porträtt av Eva Hedlund.

Mänskliga vävnader i miniatyr kan avslöja hur ALS utvecklas

Om det ska gå att stoppa ALS behövs mer kunskap om sjukdomens tidiga stadier. För att kunna studera detta har professor Eva Hedlunds forskargrupp odlat celler i labbet och skapat en realistisk modell av de mänskliga vävnader som drabbas.
Läs mer

ALS ökar med 2 procent per år

Sverige har flest ALS-patienter per capita i världen, dessutom ökar antalet drabbade med två procent per år. Forskarna vet ännu inte vad det beror på. Samtidigt är flera läkemedel är på väg – kanske redan inom ett år.
Läs mer
Två barn sitter med händerna mot huvudet vid frukostbordet.

Genterapi kan bli nytt vapen mot återfall i medulloblastom

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny behandlingsstrategi som riktar in sig på de tumörceller som orsakar återfall av medulloblastom, den vanligaste elakartade hjärntumören hos barn.
Läs mer
Porträtt av Linda Engström Ruud.

Nervceller i hjärnstammen kan bana väg för bättre viktläkemedel 

Forskare i Göteborg har identifierat en grupp nervceller i hjärnstammen som styr hur semaglutid påverkar aptit och vikt.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta