Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 2 minuter

Smartare strokevård – med blodprov och genetik

Arne Lindgren vill undersöka hur genetik, blodprover och kliniska symtom påverkar återhämtningen efter en stroke. Målet är att utveckla mer individanpassad vård och rehabilitering – så fler får chansen till ett bättre liv efter sin stroke.

Porträtt av Arne Lindgren.

Arne Lindgren vill undersöka hur genetik, blodprover och kliniska symtom påverkar återhämtningen efter en stroke. Målet är att utveckla mer individanpassad vård och rehabilitering – så fler får chansen till ett bättre liv efter sin stroke.

Varje år får 25 000 personer i Sverige stroke. Funktionsnedsättningen blir ofta betydande. Det är vanligt med problem med rörelse, känsel, tal, syn, tankeförmåga, minne, känslor och beteende.

– Som strokeläkare har jag träffat många patienter med stroke, både de som återhämtat sig väl och de som haft en hel del kvarstående symtom, säger Arne Lindgren, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare i neurologi vid Skånes Universitetssjukhus, Lund.

– Det känns oerhört viktigt att försöka få fram nya metoder och synsätt för att minimera risken för stroke och att kunna hjälpa de som fått stroke på bästa sätt, fortsätter han.

Därför ska Arne Lindgren, med stöd av Hjärnfonden, försöka identifiera faktorer som påverkar återhämtningen efter stroke. Målet är att hitta nya möjligheter för individualiserad behandling efter stroke.

Detaljerade analyser

Tillsammans med sina kollegor ska Arne undersöka 600 personer som just fått en stroke och sedan undersöka dem igen tre månader respektive ett år senare.

– Vi vill identifiera vilka kliniska eller biokemiska faktorer som skiljer sig åt för personer som det går bra för respektive mindre bra för. Sedan kan vi använda den här informationen till att ta fram en förbättrad behandling.

– Det handlar också om att förebygga att samma personer drabbas igen. Genom att identifiera riskfaktorer för återfall kan vi sätta in åtgärder i tid och minska risken för en ny stroke.

Tack vare Hjärnfondens givare

– Det är tack vare Hjärnfondens stöd som jag och mina kollegor kan fortsätta projektet och inkludera och följa upp fler patienter. Dessutom möjliggör finansieringen att vi kan göra avancerade laboratorieanalyser för att identifiera genetiska och biokemiska faktorer som påverkar situationen efter stroke.

Det gör det också möjligt att engagera juniora forskare – doktorander och postdoktorer – i projektet, och på så sätt bygga en stark forskningsmiljö för framtiden.

– Stort tack till Hjärnfondens givare, säger Arne Lindgren.

Porträtt av Sofia Ström Bernad.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

Den här webbplatsen är skyddad av reCAPTCHA och Googles integritetspolicy och användarvillkor gäller. När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt Hjärnfondens integritetspolicy.

Relaterat

”Jag saknar hans närvaro” – Tuva om att vara barn till en förälder som fått stroke

När Tuva Malmström var 16 år drabbades hennes pappa av en hjärnblödning. Han överlevde – men för familjen blev det början på en förändring som de först flera år senare förstod vidden av. Nu vill Tuva lyfta en sida av stroke som hon tycker att det talas för lite om: hur livet förändras för barn och andra närstående.
Läs mer

Hjärnfonden samlade forskare om strokeforskningens nästa steg

Den 2 oktober samlade Hjärnfonden forskare och kliniker i Stockholm för att diskutera nästa steg inom svensk strokeforskning. Fokus låg på hur ny kunskap snabbare kan omsättas i bättre vård, behandling och stöd för personer som drabbas av stroke.
Läs mer
Porträttbild på Sophie med fjällmiljö i bakgrunden.

Sophie lever med CP

Sophie är nio år, älskar djur och att leka med sina kompisar. Hon lever med cerebral pares (CP) efter en hjärnskada vid födseln. Här berättar Sophies mamma om livet med CP, deras insamling och varför mer kunskap och forskning behövs.
Läs mer
Siw Malmkvist vid fönstret i vardagsrummet.

En chans till: Siw Malmkvist om hjärnan, livet och åldrandet

Hon har levt på sin röst: på orden, skratten och sångerna. Därför blev stroken på juldagen 2023 en chock, språket bara försvann. Nu berättar hon om vägen tillbaka.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Porträtt av Erik Persson.

Stroken tog Eriks tal – så tog han det tillbaka

När Erik Persson fick en stroke för 19 år sedan försvann språket över en natt. Med intensiv träning, envishet och stöd från sin sambo tog han sig steg för steg tillbaka. I dag är han 90 år och lever ett liv där varje ord fortfarande kräver eftertanke.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta