Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 1 minut

Nervceller i hjärnstammen kan bana väg för bättre viktläkemedel 

Forskare i Göteborg har identifierat en grupp nervceller i hjärnstammen som styr hur semaglutid påverkar aptit och vikt.

Porträtt av Linda Engström Ruud.

Linda Engström Ruud, forskare vid Göteborgs universitet.

Läkemedlet semaglutid används mot fetma och typ 2-diabetes. Det har hjälpt många att gå ner i vikt, men länge har man inte vetat exakt hur det påverkar hjärnan och kroppens energibalans. Semaglutid finns i läkemedel som Ozempic och Wegovy.

Forskarna vid Göteborgs universitet har nu undersökt vilka nervceller i hjärnan som är viktiga för läkemedlets effekt. Med hjälp av djurstudier visar de att semaglutid framför allt verkar genom en särskild grupp nervceller i hjärnstammen. Dessa fungerar som en slags kontrollcentral för mättnad, fettförbränning och kroppsvikt.

När nervcellerna aktiveras minskar aptiten kraftigt och kroppen börjar bränna mer fett, vilket leder till tydlig viktnedgång. Forskarna kunde också skilja mellan de nervceller som ger positiva effekter – som minskad hunger och fettförlust – och de som orsakar illamående och obehag.

En viktig upptäckt var att viktnedgången främst beror på att fett minskar, inte muskler. Det är särskilt viktigt för äldre personer, eftersom muskelmassan naturligt minskar med åldern.

Studien ger ny kunskap om hur semaglutid fungerar i hjärnan och hur hjärnstammen styr kroppens energibalans. Resultaten pekar också ut en grupp nervceller som kan bli ett mål för framtida läkemedel som ger effektiv viktminskning med färre biverkningar.

Semaglutide effects on energy balance are mediated by Adcyap1+ neurons in the dorsal vagal complexbCell Metabolism 37, 1530–1546 July 1, 2025

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Relaterat

Porträtt av Eva Hedlund.

Mänskliga vävnader i miniatyr kan avslöja hur ALS utvecklas

Om det ska gå att stoppa ALS behövs mer kunskap om sjukdomens tidiga stadier. För att kunna studera detta har professor Eva Hedlunds forskargrupp odlat celler i labbet och skapat en realistisk modell av de mänskliga vävnader som drabbas.
Läs mer

ALS ökar med 2 procent per år

Sverige har flest ALS-patienter per capita i världen, dessutom ökar antalet drabbade med två procent per år. Forskarna vet ännu inte vad det beror på. Samtidigt är flera läkemedel är på väg – kanske redan inom ett år.
Läs mer
Två barn sitter med händerna mot huvudet vid frukostbordet.

Genterapi kan bli nytt vapen mot återfall i medulloblastom

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny behandlingsstrategi som riktar in sig på de tumörceller som orsakar återfall av medulloblastom, den vanligaste elakartade hjärntumören hos barn.
Läs mer
Porträtt av Peter Andersen i ett labb.

Nya ledtrådar till sporadisk ALS

Ny forskning från Umeå universitet visar att genetiska förändringar som uppstår i enstaka nervceller under livet kan bidra till att orsaka sporadisk ALS.
Läs mer
Person hanterar provrör.

Tidig debut av depression kan kopplas till ökad självmordsrisk

Depression som börjar tidigt i livet är mer ärftlig och innebär större risk för självmordsförsök än depression som börjar senare. Det visar en studie från Karolinska Institutet.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta