Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Lästid: 3 minuter

Så kan hjärnans signaler förklara ångest vid autism

När vi känner oro och ångest är det hjärnans signaler som styr. Forskare vid Karolinska Institutet undersöker nu hur dessa signaler samverkar – och hur förändringar i dem kan bidra till ångest vid autism.

Ångest är något de flesta upplever någon gång i livet. Men för vissa blir den stark, återkommande och svår att hantera – särskilt för personer med autismspektrumtillstånd.

Vad är det egentligen som händer i hjärnan när ångest uppstår?

Det är en av de frågor som Emanuela Santini, Principal investigator vid Karolinska Institutet och forskningsledare vid Molecular and Synaptic Neurophysiology Lab, vill besvara. Med stöd från Hjärnfonden, genom en donation från Team Rynkeby Skolloppet 2025, studerar hennes forskargrupp hur hjärnans signalsystem fungerar och hur förändringar i dessa kan bidra till ångest.

Hjärnans signaler är mer komplexa än man trott

Traditionellt har forskare tänkt att nervceller kommunicerar genom att skicka ut ett enda signalämne i taget. Men ny forskning visar att det inte alltid stämmer.

– Vi har länge trott att nervceller använder en signal i taget, men nu vet vi att de kan frisätta flera samtidigt, säger Emanuela Santini.

Fenomenet kallas neurotransmittor-samfrisättning, eller corelease. Det innebär att signalämnen som dopamin, glutamat och GABA kan skickas ut tillsammans – och påverka hjärnan på olika sätt samtidigt.

– Kombinationen av signaler gör att hjärnan kan finjustera sin aktivitet på ett mycket mer avancerat sätt.

Emanuela Santini tillsammans med forskargruppen vid Karolinska Institutet. Från vänster: Dr. Jone Razquin Lizarraga, Ms Donita Devi, Ms Jingwen Yang, Dr. Maya Molinari, Dr. Daniel Garton, Dr. Emanuela Santini (PI, Molecular and Synaptic Neurophysiology Lab), Dr. Anders Borgkvist (PI, Synaptic Transmission and Plasticity Lab) och Dr. Alina Aaltonen.

Kan bidra till att ångest utvecklas

I sin forskning fokuserar Santinis forskargrupp på en specifik krets i hjärnan som kopplar samman områden i mitthjärnan med amygdala – en region som spelar en central roll för känslor och stressreaktioner.

Genom att studera hur olika signalämnen samverkar i denna krets vill forskarna förstå vad som händer när systemet förändras.

– Vi tror att förändringar i hur dessa signaler samverkar kan bidra till utveckling av ångest, säger Santini.

Särskilt viktigt vid autism

Ångest är mycket vanligt hos personer med autism och kan förstärka andra svårigheter i vardagen.

– Ångest är ofta en faktor som gör andra symtom värre och påverkar livskvaliteten kraftigt.

Samtidigt vet forskare fortfarande relativt lite om varför ångest drabbar vissa personer mer än andra.

Genom att studera hjärnans signalvägar hoppas forskarna få en bättre förståelse för vad som ligger bakom dessa skillnader och hur de hänger ihop med förändringar i hjärnans funktion vid autism.

Skillnader mellan kvinnor och män

En viktig del av projektet är att undersöka skillnader mellan könen.

– Vi vet att det finns tydliga skillnader i hur ångest yttrar sig hos män och kvinnor, men vi förstår inte riktigt varför, säger Santini.

Hon menar att detta är en viktig kunskapslucka.

– Om vi inte tar hänsyn till dessa skillnader finns det en risk att behandlingar fungerar bättre för den ena gruppen än för den andra.

Ny kunskap kan leda till bättre behandlingar

Målet med forskningen är att förstå hjärnans mekanismer på djupet. Den kunskapen kan på sikt bidra till nya sätt att behandla ångest.

– Vi hoppas kunna utveckla mer individanpassade behandlingar som tar hänsyn till biologiska skillnader, till exempel mellan könen.

Hon lyfter också att forskningen kan få betydelse både för läkemedel och andra typer av behandlingar.

– Om vi förstår hur ångest uppstår i hjärnan kan vi förbättra både medicinska och beteendebaserade behandlingar.

Givarnas stöd gör forskningen möjlig

Projektet har initierats med stöd från en donation från Team Rynkeby Skolloppet 2025, förmedlad via Hjärnfonden. Skolloppet är ett välgörenhetslopp där barn och unga samlar in pengar till forskning om barnhjärnan.

– Stödet är avgörande. Det gör det möjligt för oss att studera en mekanism som tidigare inte har undersökts i det här sammanhanget, säger Santini.

Hon betonar att den här typen av forskning tar tid.

– Den här finansieringen har gjort det möjligt för oss att ta de första stegen. Nu hoppas vi kunna utveckla arbetet vidare och fördjupa förståelsen av hur hjärnans signaler fungerar.

Genom sitt engagemang bidrar deltagarna i Team Rynkeby Skolloppet till att forskare kan ta viktiga steg mot att förstå hjärnan – och på sikt förbättra livet för personer som lever med autism och ångest.

Läs mer om Skolloppet

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt vår integritetspolicy.

Porträtt av Emelie Bäckelin.

Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Emelie Bäckelin är vetenskapsjournalist och har en Masterexamen i Molekylärbiologi med fördjupning i medicinsk biologi samt en examen som Leg. Biomedicinsk analytiker.

Relaterat

Barn håller in sina händer som bär gula armband med Team Rynkeby logotyp på.

Så samlade Johannebergsskolan i Göteborg in över 50 000 kronor via Skolloppet

När Johannebergsskolan i Göteborg deltog i Team Rynkeby Skolloppet blev det mer än ett lopp – det blev en dag av rörelse, glädje och omtanke. 550 elever sprang in över 50 000 kronor till forskning om barnhjärnan.
Läs mer
Christian sitter tillsammans med sin son Philip vid ett bord och skrattar.

“Det handlar om att ge hopp – inte bara till min son, utan till många fler”

Ström och Gulliksson har i flera år gett sin julgåva till Hjärnfonden. För partnern Christian Arkelius är det mer än ett företagsbeslut – hans son lever med autism, hörselnedsättning och intellektuell funktionsnedsättning. Han har sett med egna ögon vilken skillnad forskningen kan göra.
Läs mer
Porträtt av Magnus Ingelman-Sundberg.

Många skulle ha glädje av ett genombrott

Depression är en av de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår. I Sverige leder sjukdomen till större samhällskostnader än cancer. Ändå saknas riktigt bra behandlingar. Här berättar professor Magnus Ingelman-Sundberg om sitt arbete.
Läs mer
Porträtt av Susanne Bejerot, professor i psykiatri vid Örebro universitet.

Lovande läkemedel mot schizofreni har fastnat på studienivå

Patienter rapporterar att de fått sina liv tillbaka, ändå har en lovande psykosstudie stött på problem. Fler deltagare krävs för att den ska kunna avslutas och resultaten komma till användning.
Läs mer
Porträtt av David Mataix-Cols, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet.

Tvillingstudie ska ge svar om OCD

Genom en stor tvillingstudie ska David Mataix-Cols försöka identifiera vilka genetiska och miljömässiga faktorer som kan utlösa eller bidra till utvecklingen av OCD.
Läs mer
Porträtt av Johan Isaksson leg. psykolog, docent och adjungerad lektor vid Uppsala universitet.

Att reglera starka känslor vid ADHD

Många unga med ADHD kämpar med att reglera starka känslor, vilket kan leda till stress och sociala svårigheter. Forskaren Johan Isaksson vill bidra till att öka förståelsen och utveckla behandlingar som hjälper unga att må bättre.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta