Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Eva Hedlund

Professor i neurokemi vid Stockholms universitet

Lästid: 2 minuter

Mänskliga vävnader i miniatyr kan avslöja hur ALS utvecklas

Om det ska gå att stoppa ALS behövs mer kunskap om sjukdomens tidiga stadier. För att kunna studera detta har professor Eva Hedlunds forskargrupp odlat celler i labbet och skapat en realistisk modell av de mänskliga vävnader som drabbas.

Porträtt av Eva Hedlund.

Vid ALS dör de nervceller som gör det möjligt att styra muskler med viljan. Något av det första som händer i sjukdomsprocessen är att synapsen, eller kontakten, mellan nervceller och muskler bryts sönder. I dag vet vi inte varför. Det vill mitt team ta reda på, för att sedan kunna hitta ett sätt att skydda synapsen. Tanken är att det kan bromsa eller rent av stoppa sjukdomen.

För att kunna undersöka exakt vad som händer i kroppen har vi ägnat fem år åt att utveckla en modell som efterliknar den. Utifrån mänskliga stamceller kan vi nu skapa muskel- och nervsystem där de olika cellerna utvecklas och kopplas ihop på samma sätt som i verkligheten. De här kopiorna av mänsklig vävnad är bara millimeterstora, men det räcker för att de ska fungera på riktigt – och för att vi ska kunna studera dem.

Nu ska vi ta reda på vad som händer när vi aktiverar mekanismer som får ALS att uppstå i vävnaderna. Vad händer i cellerna? Hur samspelar de olika celltyperna? Hur sprids den skadliga processen? Och hur kan vi förhindra den? Jag är övertygad om att våra mänskliga modeller kan bidra med viktiga svar.

Att det skulle gå att odla vävnad på det här sättet hade jag inte kunnat föreställa mig när jag började min forskarbana för tjugo år sedan. Teknikutvecklingen är helt otrolig. Men att ligga i framkant kostar mycket pengar. Därför har stödet från Hjärnfonden varit helt nödvändigt för att driva det här projektet. Men de framsteg vi ser i dag är beroende av att forskningen även framöver får det stöd som krävs för att söka svar och utveckla nya behandlingar.

Eva Hedlund
Professor i neurokemi vid Stockholms universitet

Läs mer om ALS
Porträtt av Sofia Ström Bernad.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Peter Andersen

Peter Andersen om forskningen som förändrar bilden av ALS

För drygt 30 år sedan körde en ung läkare runt i Norrbotten med provrör i bilen för att förstå varför hans ALS-patienter inte stämde med läroboken. I dag har årtionden av forskning lett till nya effektiva behandlingar riktade mot två former av ALS. Professor och överläkare Peter Andersen har varit med på nästan hela resan.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov, fem hjärnsjukdomar

Många av de sjukdomar där nervceller bryts ner och dör, som alzheimer, börjar långt innan de ger symtom. Dessutom kan de överlappa varandra. Så hur ska patienter få rätt behandling, i rätt tid? Hjärnforskaren Jacob Vogel berättar hur hans team vill bidra till en lösning – och om varför du behövs.
Läs mer
Porträtt av Peter Andersen.

Nytt precisionsläkemedel ger hopp vid ovanlig form av ALS

Ett nytt läkemedel har visat lovande resultat för personer med en sällsynt och ofta mycket aggressiv form av ALS. Forskningen har fått stöd från Hjärnfonden och Hjärnfondens filantroper.
Läs mer

ALS-läkemedel öppnas för begränsad grupp

Efter ett nytt beslut från NT-rådet kan ALS-läkemedlet tofersen, Qalsody, bli aktuellt för vissa patienter i Sverige. Beskedet är ett viktigt steg för en liten grupp patienter med en viss genmutation, men alla omfattas inte.
Läs mer
Caroline Ingre pratar med kollega.

ALS ökar med 2 procent per år

Sverige har flest ALS-patienter per capita i världen, dessutom ökar antalet drabbade med två procent per år. Forskarna vet ännu inte vad det beror på. Samtidigt är flera läkemedel är på väg – kanske redan inom ett år.
Läs mer
Porträtt av Peter Andersen i ett labb.

Nya ledtrådar till sporadisk ALS

Ny forskning från Umeå universitet visar att genetiska förändringar som uppstår i enstaka nervceller under livet kan bidra till att orsaka sporadisk ALS.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta