Parkinsonläkemedel kan lindra svåra symtom vid depression

Studien, som publicerats i Nature Medicine, omfattade 82 patienter med svårbehandlad depression och uttalad anhedoni – minskad förmåga att känna glädje, lust eller motivation. Patienterna fick antingen pramipexol eller placebo som tillägg till sin ordinarie behandling under nio veckor. Därefter följdes en del av patienterna i ytterligare sex månader.

– Anhedoni är ett av de mest invalidiserande symtomen vid depression och något som dagens antidepressiva behandlingar ofta har begränsad effekt på. Våra resultat tyder på att pramipexol kan vara ett viktigt nytt behandlingsalternativ för denna patientgrupp, säger Daniel Lindqvist, forskare vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri i Region Skåne, i ett pressmeddelande från Lunds universitet.

Resultaten visade att gruppen som fick pramipexol förbättrades mer vad gäller anhedoni än placebogruppen. Hos de patienter som valde att fortsätta behandlingen kvarstod effekten även under uppföljningsperioden.

– Personerna som behandlades med pramipexol uppvisade en tydligare förbättring av anhedoni jämfört med placebogruppen. Effekten kvarstod även under en sex månader lång uppföljningsfas hos de patienter som valde att fortsätta behandlingen, säger Daniel Lindqvist.

Forskarna använde avancerad hjärnavbildning, 7 Tesla-fMRI, och aktivitetsmätare för att undersöka möjliga mekanismer bakom effekten.

– Vi såg att behandlingen hängde samman med en positiv effekt på hjärnans belöningssystem och ökad fysisk aktivitet i vardagen. Det stärker teorin att läkemedlet påverkar dopaminsystem med betydelse för motivation och belöningsbearbetning, säger Filip Ventorp, postdoktor vid Lunds universitet och ST-läkare i Region Skåne.

Behandlingen tolererades generellt väl. Vanliga biverkningar var bland annat sömnproblem, illamående och yrsel, men dessa kunde oftast hanteras genom dosjustering. Forskarna betonar samtidigt vikten av att följa eventuella biverkningar vid längre behandling.

– Effekten och säkerheten stod sig över tid under uppföljningsfasen, vilket är särskilt relevant vid långvariga och svårbehandlade depressionstillstånd. Även om de flesta i vår studie tolererade läkemedlet väl är det viktigt att följa eventuella biverkningar, som nedsatt impulskontroll och dagtrötthet, säger Marie Asp, psykiatriforskare vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri vid Region Skåne.

Studien är en akademiskt driven klinisk prövning utan medverkan från läkemedelsindustrin och är ett exempel på så kallad drug repurposing, där ett redan godkänt läkemedel undersöks för ett nytt användningsområde.