Hjärnfonden
Ge en gåva
Bebis tittar upp mot kameran och en person som håller sin hand över bebisens mage.

Nyföddas intag av särskilda mjölksyrabakterier, så kallad probiotika, kan minska risken att utveckla ADHD. Nu pågår forskning för att ta reda på hur det fungerar.

Kan svaret på ADHD-gåtan finnas i magen?

Frågan kan låta underlig men kopplingen mellan hjärnan och tarmen tycks vara stark – nu försöker forskaren Catharina Lavebratt med kollegor ta reda på mer om den.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Bakgrunden är en mindre studie från Finland som visade att nyföddas intag av särskilda mjölksyrabakterier, så kallad probiotika, kunde minska risken att utveckla ADHD. Men varför vet ingen än.
– Vi vet också från studier på möss att tarmens bakterieflora påverkar hjärnans funktioner. Även om vi inte riktigt vet hur så ser vi effekterna på hormoner, immunsystem och vissa nervsignaler. Kommunikationen mellan hjärnan och tarmen går dessutom åt båda hållen, säger Catharina Lavebratt, docent vid Karolinska Institutet.

Catharina Lavebratt är docent på Karolinska Institutet och forskar om kopplingen mellan ADHD och vilka bakterier som finns i tarmen.

En hypotes är att en ogynnsam tarmflora skulle kunna orsaka en inflammation i kroppen och att tarmbakterierna producerar ämnen som påverkar hjärnan.
– Vi undersöker nu om intag av vissa speciella mjölksyrabakterier minskar ADHD-symptom hos barn och ungdomar. Samtidigt undersöker vi om barnen med annorlunda tarmflora också har mer inflammation i kroppen och andra mängder av de här ämnena från tarmbakterier. Vi testar också effekten av dessa ämnen på mänskliga nervceller i laboratoriet, för att bättre förstå hur de påverkar hjärnan, säger Catharina Lavebratt.

Lindring av ADHD-symptom med probiotika

Studien inleddes nyligen, så det är för tidigt att prata om resultat. Men Catharina Lavebratt är hoppfull – kanske kan probiotikabehandling lindra ADHD-symptom, även om det inte är troligt att de helt försvinner.
– Barn med ADHD har också ofta magproblem som kan förvärra de psykiska symptomen. En förbättrad tarmflora kan därför ha två möjliga fördelar: direkt förbättring av de psykiska symptomen och en indirekt förbättring genom en mer välmående mage.

Sedan den här artikeln publicerades har Catharina Lavebratt slutfört sin studie. Läs mer här om resultaten.

Relaterat

Separata porträtt av Kine Johansen och Maria Hansér.

DCD – den okända NPF-diagnosen

DCD påverkar barns rörelseförmåga, vardag och självkänsla. Ändå känner de flesta inte ens till diagnosen. Fysioterapeuterna Kine Johansen och Maria Hanser arbetar för att synliggöra en funktionsnedsättning som länge hamnat i skuggan av andra NPF-diagnoser.
Läs mer
Porträtt av Johan Isaksson leg. psykolog, docent och adjungerad lektor vid Uppsala universitet.

Att reglera starka känslor vid ADHD

Många unga med ADHD kämpar med att reglera starka känslor, vilket kan leda till stress och sociala svårigheter. Forskaren Johan Isaksson vill bidra till att öka förståelsen och utveckla behandlingar som hjälper unga att må bättre.
Läs mer
Lisa och Henrik Borg sitter i en trappa och tar en selfie tillsammans.

“Vi hade inte haft våra jobb utan våra diagnoser”

Överdoser, kilometerlånga kom ihåg-listor, hundratusentals följare och en orubblig kärlek. Influencerparet Lisa och Henrik Borg har fått sina liv att fungera trots utmaningarna med att hantera bipolär sjukdom och ADHD. Eller kanske tack vare.
Läs mer
Porträtt av Darius Barimani.

Dr Damps åtta tips på hur du klarar skolan med ADHD

“Doktor Damp”, Darius Barimani, arbetar idag som kirurg, men hans resa dit har varit allt annat än enkel. Som barn med ADHD och ytterligare tre diagnoser fick han kämpa hårt i skolan.
Läs mer
Porträtt av Zheng Chang.

Är ADHD-medicinering farlig?

Många som ska börja med ADHD-medicin är rädda för att den ska vara farlig och påverka hjärtat. Och många som tar ADHD-medicin, särskilt unga vuxna, slutar ta den redan under det första året.
Läs mer
Ett kollage med en kvist med gröna blad där vissa ersätts av ett kvinnligt ansikte.

Det behövs mer kunskap om den kvinnliga hjärnan 

Kvinnor har mer sömnproblem än män, får sin ADHD-diagnos senare och drabbas i större utsträckning av stress. Mannen har varit norm inom medicinsk forskning och trots att det går framåt behövs fortfarande mer kunskap om hur hjärnans sjukdomar och diagnoser drabbar kvinnor annorlunda än män.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta