Hjärnfonden
Ge en gåva
Porträtt på forskaren Catharina Lavebratt.

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Kategori: NPF

Kosttillskott hjälper vid vissa NPF-symtom

Synbiotika (mjölksyrebakterier plus kostfibrer) minskade kärlväggsinflammation och autistiska drag hos barn och förbättrade förmågan att hantera negativa känslor hos vuxna. Synbiotika med en extra bakteriestam minskade även ouppmärksamhet och irritabilitet hos vuxna.

ADHD ökar bland befolkningen med en omfattning som ännu inte riktigt går att förklara. Samtidigt upplever många biverkningar av ADHD-läkemedel och önskar att det fanns andra behandlingsalternativ.  

Catharina Lavebratt forskar på om det finns en koppling mellan hjärnan och tarmen, för att hitta nya behandlingsmöjligheter för personer med ADHD. 

  Vi vill försöka finna ett sätt att minska biverkningar av de i övrigt mycket välfungerande läkemedlen, och ett behandlingsalternativ för dem som inte tar läkemedel, genom att gynna tarmfloran. 

Barn med ADHD annorlunda tarmflora

I en studie har hon undersökt om ett kosttillskott med en speciell kombination av tre olika sorter mjölksyrabakterier och fyra olika kostfibrer (synbiotika) minskade psykiska symtom hos barn och vuxna med ADHD i Stockholm. Med psykiska symtom avses autistiska symtom (social interaktion, kommunikation, begränsade repetitiva beteende-mönster), hyperaktivitet, ouppmärksamhet, känsloregleringssvårigheter och sömnsvårigheter.  Samtidigt studerades den bakteriella tarmfloran och blodets inflammationsstatus hos dessa personer.  

Studien visade att personer med ADHD, särskilt barn som medicinerade med ADHD-medicin (metylfenidat och lisdexamfetamin) som grupp hade en något annorlunda tarmflora. Hos dessa barn producerade bakterierna mindre vitamin B12, och ungefär hälften hade tecken på mild inflammation i kärlväggen.  

  Detta skulle kunna vara ett tidigt tecken på risk för höjning av blodtrycket. Det är dock oklart om medicineringen i sig orsakar dessa förändringar, eftersom andra faktorer som kost och livsstil också kan spela in. Därför ska vi i en annan studie följa ny-diagnostiserade barn över tid för att bättre förstå sambanden. 

Kan bero på kosthållning

Studien fann att ett kosttillskott som förändrade tarmfloran under studietiden minskade kärlväggsinflammation och autismdrag hos barn och förbättrade förmågan att hantera negativa känslor hos vuxna. Effekterna var tydligast hos dem med högre inflammationsmarkörer i början av studien.  

Catharina Lavebratt har även bidragit till en liknande studie på vuxna i tre andra europeiska länder där man till synbiotikan lagt ytterligare en mjölksyrabakterie. I den studien fann forskarna att även kärnsymtomet för ADHD, ouppmärksamhet, och irritabilitet och depressiva symtom minskade. 

Vad tror du det här beror på? 

Det är vanligt att personer med ADHD har en sämre kosthållning och därför är det sannolikt att den bakteriella tarmfloran kan förbättras.  Detta i kombination med att tarmfloran kommunicerar med hjärnan via nervbanor och blodbanan. 

Bör man ge barn som äter selektivt kosttillskott av det här slaget? 

Bakteriestammarna i dessa synbiotika kommer ifrån grönsaker. Om man har svårt att äta en varierad kost där man får i sig hälsosamma bakterier kan det vara gynnsamt att ta sådant kosttillskott. Vi behöver dock resultaten från vår pågående studie för att med säkerhet kunna uttala oss om synbiotikans effekt vid ADHD hos barn

Studien är delvis finansierad av Hjärnfonden.

Läs vad Hjärnfonden tidigare har skrivit om Catharina Lavebratts forskning 

Studien

  • BAMBA-studien, behandla ADHD med magbakterier

    Läs mer

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Vill du läsa fler artiklar som denna? Registrera dig idag och få vårt nyhetsbrev direkt till din e-post varje månad. Som prenumerant kommer du få tillgång till en värld av kunskap och inspiration - från intervjuer med ledande forskare och personer som har drabbats av hjärnsjukdomar till tips, råd och fakta om hjärnan.

Mejladress*

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Hjärnfondens integritetspolicy

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.
Läs mer om Sofia Ström Bernad

Relaterat

AnnSophie Forsell

“Vi måste NPF-säkra skolan”

För AnnSophie Forsells söner innebar skoltiden ett stort lidande. Nu kämpar hon för att andra barn med NPF ska få rätt förutsättningar: – Vi måste NPF-säkra skolan och sluta se våra unga som en kostnad.
Alexander Forselius. Foto: Daniel Ström

Alexander om sin skolgång: “Skolan måste bli mer flexibel för elever med NPF”

För barn som lever med NPF är skolan ofta en stor utmaning. Alexander Forselius, som minns svårigheterna från sin egen skolgång, anser att man måste göra mer för att skapa en inkluderande miljö.
Joanna Lundin

Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar fler

Kunskapen om NPF-diagnoser har ökat, men det finns fortfarande ett behov av att omsätta denna kunskap i praktiken. Joanna Lundin, rektor och NPF-pedagog, arbetar med att öka förståelsen för NPF i skolan.
En bild elever och en lärare i ett klassrum.

Skapa en jämlik utbildning: Verktyg och modeller för skolpersonal

En hjärnmedveten och inkluderande skola gynnar alla barns skolgång, men kan vara särskilt viktig för elever med NPF. Här är tips på verktyg och modeller att arbeta efter för dig som lärare.
Två elever studerar

God lärmiljö för alla

Hur kan lärare skapa en mer inkluderande undervisning? Forskningen visar att individuellt stöd, samarbete med föräldrar och tid för uppföljning av elever med NPF är särskilt viktigt.
En flicka sitter vid ett bord och skriver på ett papper.

Skapa en hjärnmedveten skola

En hjärnmedveten skola gör det möjligt för skolan att uppfylla sitt utbildningsuppdrag och för elever att nå kunskapsmålen. Här kan du läsa mer om hur skolan kan bli mer hjärnmedveten.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta