Nyföddas intag av särskilda mjölksyrabakterier, så kallad probiotika, kan minska risken att utveckla ADHD. Nu pågår forskning för att ta reda på hur det fungerar.

Kan svaret på ADHD-gåtan finnas i magen?

Frågan kan låta underlig men kopplingen mellan hjärnan och tarmen tycks vara stark – nu försöker forskaren Catharina Lavebratt med kollegor ta reda på mer om den.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

  • kr

Bakgrunden är en mindre studie från Finland som visade att nyföddas intag av särskilda mjölksyrabakterier, så kallad probiotika, kunde minska risken att utveckla ADHD. Men varför vet ingen än.
– Vi vet också från studier på möss att tarmens bakterieflora påverkar hjärnans funktioner. Även om vi inte riktigt vet hur så ser vi effekterna på hormoner, immunsystem och vissa nervsignaler. Kommunikationen mellan hjärnan och tarmen går dessutom åt båda hållen, säger Catharina Lavebratt, docent vid Karolinska Institutet.

Catharina Lavebratt forskar om ADHD

Catharina Lavebratt är docent på Karolinska Institutet och forskar om kopplingen mellan ADHD och vilka bakterier som finns i tarmen.

En hypotes är att en ogynnsam tarmflora skulle kunna orsaka en inflammation i kroppen och att tarmbakterierna producerar ämnen som påverkar hjärnan.
– Vi undersöker nu om intag av vissa speciella mjölksyrabakterier minskar ADHD-symptom hos barn och ungdomar. Samtidigt undersöker vi om barnen med annorlunda tarmflora också har mer inflammation i kroppen och andra mängder av de här ämnena från tarmbakterier. Vi testar också effekten av dessa ämnen på mänskliga nervceller i laboratoriet, för att bättre förstå hur de påverkar hjärnan, säger Catharina Lavebratt.

Lindring av ADHD-symptom med probiotika

Studien inleddes nyligen, så det är för tidigt att prata om resultat. Men Catharina Lavebratt är hoppfull – kanske kan probiotikabehandling lindra ADHD-symptom, även om det inte är troligt att de helt försvinner.
– Barn med ADHD har också ofta magproblem som kan förvärra de psykiska symptomen. En förbättrad tarmflora kan därför ha två möjliga fördelar: direkt förbättring av de psykiska symptomen och en indirekt förbättring genom en mer välmående mage.

ADHD förekommer hos ungefär fem procent av barnen och tre till fyra procent av vuxna och är därmed den vanligaste utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningen.

Edith Lundin fick sin ADHD diagnos när hon var 23 år. I skolan var det svårt och hon blev mobbad men tack vare föräldrarnas stöd klarade hon sig ändå bra. När hon fick ADHD diagnosen var det en enorm lättnad.

– Jag kan faktiskt inte sitta still, och det är okej. Som vuxen har jag lärt mig mer om min diagnos och också lärt mig att handskas med den, säger hon.

Edith Lundin samlar in pengar till forskningen om ADHD och för att öka medvetenheten kring ADHD, du kan ge ett bidrag till hennes insamling här.

Tack vare en gåva från dig kan den livsavgörande forskningen om ADHD fortsätta!

Dela sidan

Engagera dig redan idag