Hjärnfonden
Ge en gåva
Joanna Lundin

Joanna Lundin, biträdande rektor på en skola i Botkyrka. Foto: Privat,

Text: Torun Bortz för Hjärnfonden

Journalist

Kategori: NPF

Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar fler

Kunskapen om NPF-diagnoser har ökat, men det finns fortfarande ett behov av att omsätta denna kunskap i praktiken. Joanna Lundin, rektor och NPF-pedagog, arbetar med att öka förståelsen för NPF i skolan.

– Bemötande och förhållningssätt gentemot elever med NPF är det allra viktigaste, konstaterar Joanna Lundin, biträdande rektor på en skola i Botkyrka.

I början av 00-talet gick hon en NPF-utbildning inom Lärarlyftet och när hennes tidigare arbetsplats, Källbrinksskolan i Huddinge, blev en del av organisationen Attentions skolprojekt, utsågs Joanna till NPF-pedagog.

– Projektet handlade både om att skapa en skola där elever med NPF kunde gå och att öka kunskapen kring NPF.

Att anpassa en skola så att den också passar de här eleverna är ett arbete på flera plan. På Källbrinksskolan utbildade man kontinuerligt all skolpersonal i vad olika NPF diagnoser innebär, men också eleverna, för att skapa bättre förståelse.

Den fysiska miljön är också avgörande:

– Vi skapade hemklassrum där eleverna hade sina flesta lektioner, så att eleverna skulle slippa springa runt, och möblerade på ett sätt som minimerade intryck.

En bild elever och en lärare i ett klassrum.

Forskning visar tydligt att en hjärnmedveten skola, där miljön anpassas för elever med NPF, gynnar lärandet för det stora flertalet elever.

Viktiga pusselbitar

Tydliga scheman, tydlig lektionsstruktur och kognitiva hjälpmedel var också viktiga pusselbitar i detta arbete.

Resultatet av NPF-projektet på Källbrinksskolan var märkbart:

– Vi upplevde att elever som annars troligen skulle haft svårt att lyckas i skolan tog sig vidare till gymnasiet. Och framför allt blev eleverna tryggare och mer självmedvetna.

10 – 15 procent av alla barn i Sverige har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF.

Källa: KIND, 2020. Remissvar Dnr: 1-50/2020

Joanna Lundin tycker att en hel del förändrats de senaste åren och att mycket av arbetet de gjorde på Källbrinksskolan är självklarheter idag. Som att NPF i dag är en obligatorisk del i lärarutbildningen.

– Numera har skolpersonal god kunskap om vad NPF-diagnoser innebär. Däremot märks inte alltid så stor skillnad i hur man arbetar. Ofta handlar det om ork och förutsättningar, om resurs- och pengabrist som lägger krokben, menar Joanna Lundin.

Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskapl vid Karolinska Institutet. Foto: Sara MacKey.

Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskapl vid Karolinska Institutet. Foto: Sara MacKey.

Digitala verktyg kan göra skillnad

Torkel Klingberg är professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet och forskar kring barns utveckling och lärande. Enligt honom är det mycket i dagens skola som missgynnar barn med NPF. Som till exempel mindre lärarledd undervisning och det förväntade självledarskapet bland barnen.

– Det kan låta bra, men om man inte har kapacitet att organisera sitt eget lärande och har koncentrationssvårigheter kan detta bli mycket utmanande för barnet.

Han anser också att införandet av datorer brett i undervisningen kan vara ett problem.

– Jag har propagerat för läroböcker, i stället för bred användning av digitala läromedel och information utspridd på internet. Datorer kan leda till ökade distraktioner eftersom det riskerar att man hoppar vidare till nästa flik. I vissa situationer kan digitala verktyg, om de används på rätt sätt, dock göra skillnad.

Joanna Lundin utbildar och handleder skolpersonal i hela Sverige inom bland annat NPF.

Joanna Lundin utbildar och handleder skolpersonal i hela Sverige inom bland annat NPF.

Distraktionsfria miljöer och tydlighet

En ostrukturerad klassrumsmiljö, där olika intryck pockar på uppmärksamheten, är ett annat problem. En elev med NPF-diagnos har svårare än andra att filtrera irrelevant innehåll, som pling från mobiler, skrap med stolar, småprat mellan kamrater.

– För barn med koncentrationssvårigheter är det extra viktigt med distraktionsfria miljöer, liksom med tydlighet i undervisningen.

Torkel Klingberg är också är noga med att poängtera att anpassningar i skolmiljön och undervisningen är gynnsamma för betydligt fler än enbart elever med NPF-diagnoser.

– Många av de här principerna gäller för väldigt många barn. Även om det också är viktigt att vi kommer ihåg att NPF-elever inte bör ses som en separat kategori barn, skild från andra. NPF är nämligen en normal variation av förmågor, slår han fast.

Vad är NPF?

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF, är ett samlingsnamn för olika tillstånd som påverkar hur hjärnan och nervsystemet fungerar och hanterar information – vilket kan leda till olika kognitiva och sociala svårigheter.

I begreppet NPF ryms diagnoserna ADHD, ADD, autismspektrumtillstånd, språk­störning, motoriska problem samt tics och Tourettes syndrom.

Stöd forskningen om hjärnan. Bli månadsgivare hos hos Hjärnfonden.

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Vill du läsa fler artiklar som denna? Registrera dig idag och få vårt nyhetsbrev direkt till din e-post varje månad. Som prenumerant kommer du få tillgång till en värld av kunskap och inspiration - från intervjuer med ledande forskare och personer som har drabbats av hjärnsjukdomar till tips, råd och fakta om hjärnan.

Mejladress*

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Hjärnfondens integritetspolicy

Relaterat

AnnSophie Forsell

“Vi måste NPF-säkra skolan”

För AnnSophie Forsells söner innebar skoltiden ett stort lidande. Nu kämpar hon för att andra barn med NPF ska få rätt förutsättningar: – Vi måste NPF-säkra skolan och sluta se våra unga som en kostnad.
Alexander Forselius. Foto: Daniel Ström

Alexander om sin skolgång: “Skolan måste bli mer flexibel för elever med NPF”

För barn som lever med NPF är skolan ofta en stor utmaning. Alexander Forselius, som minns svårigheterna från sin egen skolgång, anser att man måste göra mer för att skapa en inkluderande miljö.
En bild elever och en lärare i ett klassrum.

Skapa en jämlik utbildning: Verktyg och modeller för skolpersonal

En hjärnmedveten och inkluderande skola gynnar alla barns skolgång, men kan vara särskilt viktig för elever med NPF. Här är tips på verktyg och modeller att arbeta efter för dig som lärare.
Två elever studerar

God lärmiljö för alla

Hur kan lärare skapa en mer inkluderande undervisning? Forskningen visar att individuellt stöd, samarbete med föräldrar och tid för uppföljning av elever med NPF är särskilt viktigt.
En flicka sitter vid ett bord och skriver på ett papper.

Skapa en hjärnmedveten skola

En hjärnmedveten skola gör det möjligt för skolan att uppfylla sitt utbildningsuppdrag och för elever att nå kunskapsmålen. Här kan du läsa mer om hur skolan kan bli mer hjärnmedveten.
En närbild på två barn som sitter och skriver vid ett bord.

Debatt: En hjärnmedveten skola för alla

Fler än en miljon elever har precis återvänt till skolbänken. Drygt tio procent av dem lever med en NPF-diagnos och många tvingas återvända till en miljö som inte fungerar för dem.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta