Hjärnfonden barn

Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att scanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn med autism och deras föräldrar.

Den 5 maj deltog skolelever från 416 grundskolor runtom i Sverige i Team Rynkeby Skolloppet och samlade in 4,1 miljoner kronor. Överskottet från insamlingen går till forskning om barnhjärnan.

Strålbehandling av hjärntumörer är i många fall en lyckosam behandling där patienten överlever och tumören försvinner. Men biverkningarna är tuffa och leder ofta till svåra kognitiva problem. Dilemmat forskarna står inför, att skada tumören men inte resten av hjärnan, börjar nu närma sig en lösning.

Varför drabbas vissa människor av psykiatriska sjukdomar som schizofreni och bipolär sjukdom? Eller av diagnoser som ADHD och anorexia nervosa? Och varför svarar vissa patienter bra på mediciner medan andra inte gör det alls?

Den neurologiska sjukdomen Sanfilippo får små barn att stanna upp och backa i utvecklingen. Funktioner som språk, minne, motorik och annat slås ut från 2-6 årsåldern. Inget botemedel finns och barnen överlever sällan 20-årsdagen.

Den 6 maj deltog skolelever från 444 grundskolor i Sverige i Team Rynkeby Skolloppet. Genom Skolloppet gör eleverna inte bara något bra för sig själva. De blir också del av en stor, nordisk gemenskap som, oavsett skola och land, och bidrar till att göra märkbar skillnad för barn med allvarliga sjukdomar. Här kommer vi varje vecka att visa hur mycket pengar som samlats in.

Den 6 maj kommer skolelever från 444 grundskolor i Sverige springa Team Rynkeby Skolloppet. Det är ett motions- och välgörenhetslopp till förmån för Barnhjärnfonden och hjärnforskningen.

Det är inte ovanligt att känna sig orolig när saker sker i vår omvärld. Här ger vi några råd om vad du kan göra för att ta hand om dig själv och andra. Det handlar bland annat om att var fysiskt aktiv, ha kontakt med andra och begränsa nyhetsflödet.

Känslan av att befinna sig i en grop. Att inte känna någon glädje. Där hamnade Estelle när prestationsångesten tog överhand. Tanken på att ständigt bli bättre och prestera mer blev viktigare än allt annat. Det tog mer tid från kompisar och familj och höll henne uppe sent på kvällarna. Tillslut återstod bara pluggandet och återhämtningen uteblev. Med det kom depressionen och till slut tystnaden – när hon slutade att prata.