Hjärnfonden barn

Tonåringen experimenterar, söker spänning, tar risker och styrs mycket av sina känslor. Kompisarna är viktigare än familjen

Hjärnan är den mest komplexa struktur som vi känner till. Den mänskliga hjärnan vägen runt 1,5 kilo och har mer än 100 miljarder nervceller som vardera kan skicka signaler till tusen andra celler med en hastighet av 300 km i timmen. En sjuårings hjärna väger nästan lika mycket som den vuxnas.

Gripa efter saker, testa gränser och börja gå. Lära sig prata, bygga torn och rita gubbar. Under de första levnadsåren händer mycket i barnets hjärna och det är då hjärnan är som mest formbar. Nya nätverk mellan nervceller formas och förfinas. Här beskriver vi en del av det som händer.

Extremt för tidigt födda barn överlever allt tidigare under graviditeten tack vare modern intensivvårdsteknik. Men barn som är födda mer än tre månader för tidigt löper stora risker att få någon typ av störning i hjärnans utveckling.

Barnhjärnfonden, som är en del av Hjärnfonden inleder ett nytt samarbete med välgörenhetscykelprojektet Team Rynkeby. Varje år arrangerar de Skolloppet, ett motions- och välgörenhetslopp för skolelever, som brukar locka hundratals skolor runt om i Norden att delta. Pengarna som barnen själva samlar in, kommer att gå till forskningen om barnhjärnan. Skollopet äger rum den 8 maj 2020.

Tjugoåriga Moa Davous hade kunnat vara en av de cirka 50 ungdomar som årligen tar sitt liv i Sverige. Men hon tog sig igenom en tuff period och mår i dag bra. Och hennes erfarenheter kan hjälpa andra.

Therese Lundgren är bara 20 år men en stor del av hennes liv har präglats av psykisk ohälsa. Redan som sjuåring kände hon sig deprimerad. Idag mår hon bättre, men vägen dit var lång.

Inuti en barnhjärna ska det finnas roliga funderingar, drömmar och tusen olika frågor – inte sjukdomar, skador och annat som gör livet svårt.

Hjärnans utveckling börjar redan under de första veckorna efter befruktningen och fortsätter sedan under hela livet. De olika hjärnregionerna mognar i olika takt. De delar som reglerar processer för basal överlevnad – hunger, andning och blodcirkulation – fungerar redan vid födelsen medan de delar som har betydelse för exempelvis vår kognitiva förmåga mognar först i 25-års åldern.