Hjärnfonden
Ge en gåva

Nyföddas intag av särskilda mjölksyrabakterier, så kallad probiotika, kan minska risken att utveckla ADHD. Nu pågår forskning för att ta reda på hur det fungerar.

Kan svaret på ADHD-gåtan finnas i magen?

Frågan kan låta underlig men kopplingen mellan hjärnan och tarmen tycks vara stark – nu försöker forskaren Catharina Lavebratt med kollegor ta reda på mer om den.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Bakgrunden är en mindre studie från Finland som visade att nyföddas intag av särskilda mjölksyrabakterier, så kallad probiotika, kunde minska risken att utveckla ADHD. Men varför vet ingen än.
– Vi vet också från studier på möss att tarmens bakterieflora påverkar hjärnans funktioner. Även om vi inte riktigt vet hur så ser vi effekterna på hormoner, immunsystem och vissa nervsignaler. Kommunikationen mellan hjärnan och tarmen går dessutom åt båda hållen, säger Catharina Lavebratt, docent vid Karolinska Institutet.

Catharina Lavebratt forskar om ADHD
Catharina Lavebratt är docent på Karolinska Institutet och forskar om kopplingen mellan ADHD och vilka bakterier som finns i tarmen.

En hypotes är att en ogynnsam tarmflora skulle kunna orsaka en inflammation i kroppen och att tarmbakterierna producerar ämnen som påverkar hjärnan.
– Vi undersöker nu om intag av vissa speciella mjölksyrabakterier minskar ADHD-symptom hos barn och ungdomar. Samtidigt undersöker vi om barnen med annorlunda tarmflora också har mer inflammation i kroppen och andra mängder av de här ämnena från tarmbakterier. Vi testar också effekten av dessa ämnen på mänskliga nervceller i laboratoriet, för att bättre förstå hur de påverkar hjärnan, säger Catharina Lavebratt.

Lindring av ADHD-symptom med probiotika

Studien inleddes nyligen, så det är för tidigt att prata om resultat. Men Catharina Lavebratt är hoppfull – kanske kan probiotikabehandling lindra ADHD-symptom, även om det inte är troligt att de helt försvinner.
– Barn med ADHD har också ofta magproblem som kan förvärra de psykiska symptomen. En förbättrad tarmflora kan därför ha två möjliga fördelar: direkt förbättring av de psykiska symptomen och en indirekt förbättring genom en mer välmående mage.

ADHD förekommer hos ungefär fem procent av barnen och tre till fyra procent av vuxna och är därmed den vanligaste utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningen.

Edith Lundin fick sin ADHD diagnos när hon var 23 år. I skolan var det svårt och hon blev mobbad men tack vare föräldrarnas stöd klarade hon sig ändå bra. När hon fick ADHD diagnosen var det en enorm lättnad.

– Jag kan faktiskt inte sitta still, och det är okej. Som vuxen har jag lärt mig mer om min diagnos och också lärt mig att handskas med den, säger hon.

Tack vare en gåva från dig kan den livsavgörande forskningen om ADHD fortsätta!

Relaterat

Ett kollage med en kvist med gröna blad och ett ansikte mot grå bakgrund.

Det behövs mer kunskap om den kvinnliga hjärnan 

Kvinnor har mer sömnproblem än män, får sin ADHD-diagnos senare och drabbas i större utsträckning av stress. Mannen har varit norm inom medicinsk forskning och trots att det går framåt behövs fortfarande mer kunskap om hur hjärnans sjukdomar och diagnoser drabbar kvinnor annorlunda än män.
Ett kollage där en pojke i svartvitt skriker samtidigt som det flyter bollar runt hans huvud.

NPF-dagen – allas rätt att vara olika

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är starkt kopplade till hur hjärnan arbetar och fungerar och NPF-dagen den 15 mars har instiftats för att uppmärksamma allas rätt till att vara olika.
Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, talade på Barnhjärnans Dag om skillnaderna i diagnosticeringen av flickor och pojkar med autsim eller ADHD. Foto: Juliana Wolf Garcindo och Birgit Leistmann-Walsh

Därför påverkar könet när du får din diagnos

Varför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar varför och hur hormonella svängningar kan påverka symtom.
Henrik Larsson, professor vid Örebro universitet

Koppling mellan socker och ADHD

Det finns en koppling mellan ADHD och matvanor. Det visar forskning vid Örebro universitet. – Vi ser en koppling mellan ADHD och att äta mer socker och mättat fett och mindre frukt och grönt, säger Lin Li, som är doktorand vid Örebro universitet och har gjort studien tillsammans med professor Henrik Larsson.
En leende pojke och hans leende mamma.

“Mitt liv som mamma till en son med ADHD och Aspergers syndrom har gjort mig både stark och svag”

Casper har ADHD och Aspergers syndrom. Här berättar hans mamma Cicci Meijer om vägen till diagnos och hur livet ställdes på sin spets. 
Peters dotter Lovisa har ADHD.

Att vara förälder till ett barn med en NPF-diagnos

Friends och Hjärnfondens satsning Hej Hyper, ska öka kunskapen om barn med NPF-diagnoser och vad de behöver i skolan. I de här filmerna berättar Pernilla, Jenny, Peter och Jimmie om hur det är att ha ett barn som har Aspergers syndrom, ADHD eller autism.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta