Hjärnfonden
Ge en gåva

Arla berättar om ADHD, Aspergers och Tourettes syndrom på mjölkkartongerna

I mars landar de första mjölkförpackningarna i kyldiskarna med korta berättelser om hur det kan vara att leva med adADHD, Aspergers och Tourettes syndrom. Okunskapen och stigman om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, är stor. Vi är därför mycket glada över möjligheten att i samarbete med Arla sprida kunskapen om hur det är att leva med en NPF-diagnos […]

I mars landar de första mjölkförpackningarna i kyldiskarna med korta berättelser om hur det kan vara att leva med adADHD, Aspergers och Tourettes syndrom. Okunskapen och stigman om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, är stor. Vi är därför mycket glada över möjligheten att i samarbete med Arla sprida kunskapen om hur det är att leva med en NPF-diagnos genom information på mjölkförpackningarna. Mjölkbaksidor har varit informationsbärare sedan 1975 och enligt Arla läser hälften av alla svenska 9-16 åringar baksidorna varje dag och två till tre läser någon gång i veckan.

Barn med NPF-diagnoser är en utsatt grupp och i september 2016 lanserade Hjärnfonden en informationskampanj om skolsituationen. Skolan lyckas inte möta barnen på det sätt som behövs. Många blir missförstådda och felbemötta. Detta leder till att barnen känner sig misslyckade i skolan, de tappar tron på sig själva och många lämnar skolan utan fullständiga betyg. Hjärnfondens informationsprojekt syftar till att sprida kunskap och dela den erfarenhet som finns om hur man kan stödja barn med NPF-diagnos i skolarbetet. Det finns många skolor som välkomnar alla, gör extra anpassningar och tar hänsyn till elevers olika behov. Det vill vi att fler ska ta efter.

Kampanjen www.minfullapotential.se

Med kampanjen ”Min fulla potential” vill Hjärnfonden att alla barn ska nå sin fulla potential i skolan. Syftet med kampanjen är att inspirera skolan, elever och föräldrar med de goda erfarenheter som finns och samla på fler exempel när skolan fungerar för alla. Min fulla potential vill lyfta de goda exempel som finns idag i svenska skolan, allt från att man har sänkt takhöjden, skaffat hörselkåpor till att man gjort schemat tydligare. Målsättningen är att få barn, föräldrar och skolpersonal att dela med sig av sina erfarenheter.

Är du nyfiken på hur skolan på ett bättre sätt kan arbeta med barn med NPF-diagnoser, några exempel på olika skolsatsningar, och vart du kan vända dig för mer information om hur samhället kan skapa bättre villkor för barn och unga med NPF, se www.minfullapotential.se.

Har du själv goda erfarenheter som du vill dela med dig av hör av dig till info@hjarnfonden.se

Under senvåren kommer Hjärnfonden fortsätta sitt informationsarbete om npf. Om du vill veta vad vi gör besök vår webbplats.

 

Stöd Hjärnfonden med en gåva för att forskningen för ADHD, Aspergers syndrom och Tourettes syndrom ska fortsätta.

Relaterat

Porträtt på hjärnforskaren Terje-Falck-Ytter som forskar på autism.

Tidiga tecken på autism

Tecken på autism kan skönjas redan hos spädbarn, visar ny forskning. Vid 2–3 årsåldern går det i det flesta fall att ställa diagnos. Tidiga insatser som individanpassad träning och stöd för familjer minskar risken för följdeffekter.
Ett kollage med en kvist med gröna blad och ett ansikte mot grå bakgrund.

Det behövs mer kunskap om den kvinnliga hjärnan 

Kvinnor har mer sömnproblem än män, får sin ADHD-diagnos senare och drabbas i större utsträckning av stress. Mannen har varit norm inom medicinsk forskning och trots att det går framåt behövs fortfarande mer kunskap om hur hjärnans sjukdomar och diagnoser drabbar kvinnor annorlunda än män.
Ett kollage där en pojke i svartvitt skriker samtidigt som det flyter bollar runt hans huvud.

NPF-dagen – allas rätt att vara olika

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är starkt kopplade till hur hjärnan arbetar och fungerar och NPF-dagen den 15 mars har instiftats för att uppmärksamma allas rätt till att vara olika.
Ett porträtt på Darko Sarovic

Kommunikation mellan autistiska barn och deras föräldrar

Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att scanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn med autism och deras föräldrar.
Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, talade på Barnhjärnans Dag om skillnaderna i diagnosticeringen av flickor och pojkar med autsim eller ADHD. Foto: Juliana Wolf Garcindo och Birgit Leistmann-Walsh

Därför påverkar könet när du får din diagnos

Varför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar varför och hur hormonella svängningar kan påverka symtom.
David Larsson Heidenblad pratar med moderator Fredrik Berling om sin autistiske son Jacob på Barnhjärnans Dag 2023.

“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”

När David Larsson Heidenblads son Jacob, som har diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning, fyllde fem år sa han fortfarande inte ett ord. Tre år senare kan han både prata och läsa en enklare bok. Här berättar David om oron och rädslan han har känt under åren, men också om varför han idag känner sig hoppfull inför framtiden.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta