Hjärnfonden
Ge en gåva
Porträtt på hjärnforskaren Terje-Falck-Ytter som forskar på autism.

Terje Falck-Ytter professor i psykologi, och ledare för forskargruppen Development and Neurodiversity Lab på Uppsala universitet.

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 3 minuter

Tidiga tecken på autism

Tecken på autism kan skönjas redan hos spädbarn, visar ny forskning. Vid 2–3 årsåldern går det i det flesta fall att ställa diagnos. Tidiga insatser som individanpassad träning och stöd för familjer minskar risken för följdeffekter.

Autism är en funktionsnedsättning som påverkar sättet man tänker, är och kommunicerar med andra människor. Har man autism kan man ha svårigheter med samspel och kommunikation och ha begränsade och upprepade mönster i beteenden, intressen och aktiviteter.

Terje Falck-Ytter, professor i psykologi vid Uppsala universitet och forskare vid Karolinska Institutet Center of Neurodevelopmental Disorder, KIND, forskar om små barn och autism.

Hans forskning visar att barn som senare i livet uppfyller kriterierna för autism redan som bebisar kan reagera lite annorlunda på bland annat ljud och visuella mönster jämfört med andra bebisar. Det är på gruppnivå och det finns inget test för autism hos spädbarn som funkar på individnivå än så länge. Men det finns ett flertal olika tecken som forskarna upptäckt.

Annorlunda utveckling av hjärnan

– Det rör sig om annorlunda utveckling av hjärnan som man kan se i magnetkameraundersökningar eller med EEG. Det handlar också om subtila skillnader i uppmärksamhet och perception som man kan se till exempel genom att studera ögonrörelser. Det finns även skillnader i temperament som man kan studera via föräldraskattningar. Men det är inte möjligt att se tydliga skillnader i beteendet med det blotta ögat. De skillnaderna jag beskriver här är som sagt på gruppnivå när man jämför stora grupper, de gäller inte för varje barn.

När barnen blir lite äldre, 2–3 år, är det svårigheter med social kommunikation som är det viktigaste att undersöka, samt om det finns repetitiva och stereotypa inslag i beteende eller väldigt begränsade och starka intressen.

– Barn med autism kan också regera annorlunda på olika sinnesintryck eller vara starkt upptagna av vissa sinnesintryck. Många autistiska barn har också förseningar i språkutvecklingen och eller avvikande motorisk utveckling.

Stödinsatser viktigt vid autsim

I 2–3 årsåldern går det enligt Terje Falck-Ytter att ställa en säker diagnos i de flesta fall och det är viktigt att upptäcka barn med autism tidigt.

– Tidig upptäckt bidrar till tidigare stöd och insatser till föräldrar, vilket är viktigt för att stödja barnet och familjen på bästa sätt.

Det finns många olika typer av stöd och behandling vid autism och det är viktigt att ha en helhetsbild av alla behov som finns hos barn och familj. Autism kommer ofta tillsammans med andra problem och diagnoser som kan vara minst lika viktiga att uppmärksamma som själva autismen.

– För själva autismen finns det särskilda program som utvecklats för tidiga insatser riktade mot små barn som går ut på att hjälpa barnet utvecklas så bra som möjligt, givet barnets unika förutsättningar, säger Terje Falck-Ytter.

Det är också viktigt att komma ihåg att ett barn kan uppfylla flera av dessa personlighetsdrag utan att det automatiskt innebär att barnet har autism. Barn kan uppvisa tecknen både utan funktionsnedsättning, eller med en annan funktionsnedsättning än autism.

Vilka tips har du till föräldrar till små barn som oroas över om barnet utvecklas normalt?

– Generellt: var inte orolig, det mesta är trots allt normalt eller går över. Det finns en enorm variation i barns utveckling och att det är normalt att vara annorlunda på något sätt. Barn utvecklas också i så olika takt. Om man över tid ser tecken på tydligt annorlunda utveckling eller beteende är det generellt bra att diskutera det med andra som har stor erfarenhet av barns olikheter och utveckling, som till exempel förskolepersonal.

Den internationella autismdagen infaller den 2 april varje år. Dagen instiftades av Förenta nationernas generalförsamling 2008 för att uppmärksamma och öka kunskapen om autism runt om i världen.

Fakta om AST och autism

  • Under beteckningen AST samlas de tidigare diagnoserna autistiskt syndrom, Aspergers syndrom och atypisk autism/autismliknande tillstånd.
  • AST förekommer ofta tillsammans med andra sjukdomar, funktionsnedsättningar och psykiatriska diagnoser vilka påverkar ASTs uttryck och svårighetsgrad och individens hjälpbehov.
  • I Sverige har 1-2 procent av befolkningen en AST-diagnos och det är flera gånger vanligare med AST hos pojkar än hos flickor.
  • Autism visar sig oftast före tre års ålder.
  • Vid autism kan man ha svårt med ömsesidig kontakt med andra människor.
  • Autistiska personer kan ha begränsade mönster i beteende, intressen och aktiviteter.
  • Det är vanligt med fixering vid intressen som är ovanliga i intensitet eller fokus.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Hjärnfondens generalsekreterare, Anna Hemlin.

God jul från generalsekreterare Anna Hemlin

Under året har Hjärnfonden fyllt 30 år och under dessa trettio år har hjärnforskningen tagit väldigt stora kliv framåt. Varje krona Hjärnfonden får in från våra givare bidrar till forskningsframsteg som gör att fler människor får leva mer – och längre.
Oscar Fernandez-Capetillo, professor på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet.

I dag går det inte att stoppa ALS, men lovande hjärnforskning pågår

Vid ALS bryts nerver som styr muskler ner, vilket gör att patienterna blir alltmer förlamade. De flesta dör några få år efter diagnos, ofta till följd av andningssvikt. Här berättar professor Oscar Fernandez-Capetillo om behovet av framsteg inom ALS-forskningen.
Eva Hedlund, professor i neurokemi, forskar om ALS vid Stockholms universitet. Foto: Sören Andersson

ALS-forskning i framkant ger hopp för framtiden

Forskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.
Karin Forsberg forskar om ALS vid Umeå universitet

ALS-forskaren: “Vi befinner oss vid en brytpunkt”

Flera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att drabbas av ALS är en tragedi både för den sjuke och för omgivningen. Idag finns inget botemedel och sjukdomen leder oundvikligen till döden, genom att kroppen förlamas bit för bit.
Hjärnfondens stipendiat 2023, Jenny Larsson.

Jenny Larsson vill hitta behandling för gångstörningar

Med en åldrande befolkning ökar utmaningarna med gångstörningar, vilket kan leda till fler fall och ökad risk för dödlighet. Hjärnfondens stipendiat Jenny Larssons forskning syftar till att förbättra utredning och behandling för de som drabbas.

Epigenetik i kampen mot obotliga hjärntumörer    

Ponsgliom är en i dag obotlig form av hjärntumör som framför allt drabbar barn. Hjärnfondens stipendiat Letian Zhang utforskar epigenetiska mekanismer i hjärntumörer, särskilt inom pons gliom, för att kartlägga vägen för målinriktade terapier och individanpassade behandlingar.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta