Hjärnfonden
Ge en gåva
Porträtt på hjärnforskaren Terje-Falck-Ytter som forskar på autism.

Terje Falck-Ytter professor i psykologi, och ledare för forskargruppen Development and Neurodiversity Lab på Uppsala universitet.

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Tidiga tecken på autism

Tecken på autism kan skönjas redan hos spädbarn, visar ny forskning. Vid 2–3 årsåldern går det i det flesta fall att ställa diagnos. Tidiga insatser som individanpassad träning och stöd för familjer minskar risken för följdeffekter.

Autism är en funktionsnedsättning som påverkar sättet man tänker, är och kommunicerar med andra människor. Har man autism kan man ha svårigheter med samspel och kommunikation och ha begränsade och upprepade mönster i beteenden, intressen och aktiviteter.

Terje Falck-Ytter, professor i psykologi vid Uppsala universitet och forskare vid Karolinska Institutet Center of Neurodevelopmental Disorder, KIND, forskar om små barn och autism.

Hans forskning visar att barn som senare i livet uppfyller kriterierna för autism redan som bebisar kan reagera lite annorlunda på bland annat ljud och visuella mönster jämfört med andra bebisar. Det är på gruppnivå och det finns inget test för autism hos spädbarn som funkar på individnivå än så länge. Men det finns ett flertal olika tecken som forskarna upptäckt.

Annorlunda utveckling av hjärnan

– Det rör sig om annorlunda utveckling av hjärnan som man kan se i magnetkameraundersökningar eller med EEG. Det handlar också om subtila skillnader i uppmärksamhet och perception som man kan se till exempel genom att studera ögonrörelser. Det finns även skillnader i temperament som man kan studera via föräldraskattningar. Men det är inte möjligt att se tydliga skillnader i beteendet med det blotta ögat. De skillnaderna jag beskriver här är som sagt på gruppnivå när man jämför stora grupper, de gäller inte för varje barn.

När barnen blir lite äldre, 2–3 år, är det svårigheter med social kommunikation som är det viktigaste att undersöka, samt om det finns repetitiva och stereotypa inslag i beteende eller väldigt begränsade och starka intressen.

– Barn med autism kan också regera annorlunda på olika sinnesintryck eller vara starkt upptagna av vissa sinnesintryck. Många autistiska barn har också förseningar i språkutvecklingen och eller avvikande motorisk utveckling.

Stödinsatser viktigt vid autsim

I 2–3 årsåldern går det enligt Terje Falck-Ytter att ställa en säker diagnos i de flesta fall och det är viktigt att upptäcka barn med autism tidigt.

– Tidig upptäckt bidrar till tidigare stöd och insatser till föräldrar, vilket är viktigt för att stödja barnet och familjen på bästa sätt.

Det finns många olika typer av stöd och behandling vid autism och det är viktigt att ha en helhetsbild av alla behov som finns hos barn och familj. Autism kommer ofta tillsammans med andra problem och diagnoser som kan vara minst lika viktiga att uppmärksamma som själva autismen.

– För själva autismen finns det särskilda program som utvecklats för tidiga insatser riktade mot små barn som går ut på att hjälpa barnet utvecklas så bra som möjligt, givet barnets unika förutsättningar, säger Terje Falck-Ytter.

Det är också viktigt att komma ihåg att ett barn kan uppfylla flera av dessa personlighetsdrag utan att det automatiskt innebär att barnet har autism. Barn kan uppvisa tecknen både utan funktionsnedsättning, eller med en annan funktionsnedsättning än autism.

Vilka tips har du till föräldrar till små barn som oroas över om barnet utvecklas normalt?

– Generellt: var inte orolig, det mesta är trots allt normalt eller går över. Det finns en enorm variation i barns utveckling och att det är normalt att vara annorlunda på något sätt. Barn utvecklas också i så olika takt. Om man över tid ser tecken på tydligt annorlunda utveckling eller beteende är det generellt bra att diskutera det med andra som har stor erfarenhet av barns olikheter och utveckling, som till exempel förskolepersonal.

Den internationella autismdagen infaller den 2 april varje år. Dagen instiftades av Förenta nationernas generalförsamling 2008 för att uppmärksamma och öka kunskapen om autism runt om i världen.

Fakta om AST och autism

  • Under beteckningen AST samlas de tidigare diagnoserna autistiskt syndrom, Aspergers syndrom och atypisk autism/autismliknande tillstånd.
  • AST förekommer ofta tillsammans med andra sjukdomar, funktionsnedsättningar och psykiatriska diagnoser vilka påverkar ASTs uttryck och svårighetsgrad och individens hjälpbehov.
  • I Sverige har 1-2 procent av befolkningen en AST-diagnos och det är flera gånger vanligare med AST hos pojkar än hos flickor.
  • Autism visar sig oftast före tre års ålder.
  • Vid autism kan man ha svårt med ömsesidig kontakt med andra människor.
  • Autistiska personer kan ha begränsade mönster i beteende, intressen och aktiviteter.
  • Det är vanligt med fixering vid intressen som är ovanliga i intensitet eller fokus.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

En närbild på en kvinna som tittar in i ett mikroskop.

Hjärnfonden utlyser nytt bidrag till postdoktorala anställningar

Under våren 2024 utlyser Hjärnfonden ett nytt stöd till postdoktorala forskare. Bidraget till en postdoktoral anställning kan sökas av nydisputerade forskare inom hela neuroområdet.
Peter Andersen, professor och överläkare vid Umeås universitet.

Forskningsgenombrott: Ny genterapi bromsar ALS

Forskare vid Umeå universitet har uppnått ett genombrott inom ALS-forskningen genom att använda en ny genterapimedicin som bromsar sjukdomsförloppet hos en patient med en aggressiv form av ALS. Efter fyra år med behandlingen kan patienten fortfarande utföra vardagliga aktiviteter och leva ett socialt aktivt liv. Hjärnfonden har spelat en viktig roll för genombrottet.
En bild på Angela och hennes mamma Inger som drabbades av stroke.

Inger drabbades av stroke flera gånger

En stroke kan orsakas av en blodpropp i hjärnan eller av en hjärnblödning. Under livets gång drabbades Inger Engström av båda varianterna – den sista gången återhämtade hon sig aldrig. Här berättar dottern Angela om Ingers sjukdomstid.
Porträtt på hjärnforskaren Anna Falk som forskar på stroke.

Målet är att kunna reparera strokeskador i hjärnan

Det unika med stamceller är att de kan förvandla sig till olika typer av specialiserade celler. Därför vill professor Anna Falk utveckla en stamcellsbehandling för strokedrabbade. Här berättar hon mer om sitt banbrytande arbete och forskargruppens behov av resurser.
En bild på Caroline Attalides pratandes på kontoret – hon jobbar med egna insamlingar på Hjärnfonden.

Därför ska du starta en egen insamling

När du startar en egen insamling för Hjärnfonden bidrar du till forskningen om sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Du väljer själv till vilken diagnos dina pengar ska gå. Hittills har de egna insamlingarna samlat in över 33 miljoner kronor till hjärnforskningen.
En närbild på en forskare med handskar som jobbar med prover.

Ny forskning: Så utvecklas MS

Multipel skleros, MS, kännetecknas av inflammationshärdar i centrala nervsystemet. Nu har forskare kunnat visa på cellnivå hur inflammationshärdarna utvecklas. Studien är finansierad av Hjärnfonden.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta