Så påverkar amerikansk politik svensk hjärnforskning

Sedan sitt tillträde har Trump-administrationen minskat finansieringen till flera amerikanska forskningsmyndigheter, däribland National Institutes of Health (NIH), National Science Foundation (NSF) och Department of Energy (DOE).

Dessa nedskärningar har lett till uppsägningar och avbrutna projekt – och det påverkar forskningssamarbeten långt utanför USA:s gränser.

NIH har infört en ny policy som tillfälligt stoppar amerikanska universitet från att samarbeta med utländska forskare genom underkontrakt. En ny finansieringsstruktur ska vara på plats senast 30 september – fram till dess pausas samarbeten i både nya och pågående projekt. Och det finns inga garantier för att projekten fortsatt får pengar då.

Cecilia Lundberg är professor i neurobiologi vid Lunds universitet och ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd. Hon säger att det för svenska forskare med finansiering från NIH blir svåra konsekvenser, även om de inte är många.

– NIH delar ju ut pengar till ett antal icke-amerikanska PI:s, alltså huvudansvariga forskare, för stora forskningsprojekt. För dem är ju detta väldigt allvarligt.

– Det är ju dessutom några av de mest framstående i forskarna, med stor påverkan på forskningen som drabbas – att få anslag från NIH är mycket, mycket svårt. Det handlar om unika projekt som NIH bedömt inte gått att bedriva i USA.

De här projekten har andra anslag från EU samtidigt, men anslagen från NIH är ofta stora och får därmed konsekvenser som att forskare i projekten måste sägas upp och att arbetet avstannar.

En enkät som Svenska Dagbladet skickat till Sveriges 13 universitet visar att flera har fått sina amerikanska anslag avbrutna.

Bara på Karolinska Institutet riskerar 21 forskningsprojekt att helt förlora sin finansiering från amerikanska NIH. Därför uppmanar lärosätet forskarna att pausa sina arbeten tills vidare.

Men Cecilia Lundberg poängterar att det fortfarande är ett relativt litet antal projekt som påverkas direkt. Däremot skapar USA:s agerande en stor oro och osäkerhet i forskarsamhället.

– Det går inte att lita på USA längre, vi vet inte hur framtiden ser ut. Vi vet inte längre spelreglerna. Det kan påverka postdocs till att exempelvis inte välja USA, trots att det vore det bästa för deras karriär. Andra kanske väljer en helt annan karriär, för man vet inte hur försörjningen kommer se ut. Vi förlorar bra idéer och bra hjärnor i hjärnforskningen.

Det här kan dessutom bara vara början. Trump föreslår i budgeten för 2026 mycket drastiska minskningar av forskningsanslag. Han vill minska NIH:s budget med 40 procent och NSF:s med över 50 procent, enligt Nature.

Samtidigt varnar svenska forskare för att den amerikanska databasen PubMed riskerar att begränsas eller stängas ned. Enligt en rapport från Union of Concerned Scientists har Trump-administrationen tidigare agerat på sätt som begränsat tillgången till vetenskapliga resultat, vilket gör att forskarsamhället nu uppmanas att förbereda sig på ett scenario där medicinska forskningsresultat kan bli svårare att tillgå.

– Det skulle så klart innebära ett stort problem. Tidigare har USA och NIH väldigt generöst erbjudit den här servicen och sett forskning som en global företeelse. PubMed används jättemycket, men stängs den ner finns andra alternativ som Google Scholar. Där är dock urvalet annorlunda, det är svårare med källkritiken, den innebär mer jobb och allt blir lite krångligare. Det går dock att få ungefär samma information.

Samtidigt har Vetenskapsrådet utlyst ett nytt bidrag för att underlätta rekrytering av internationella forskare. Det är en utlysning om bidrag på två miljoner för att möjliggöra för svenska lärosäten och andra forskningsorganisationer att rekrytera framstående forskare verksamma utanför Europa.

– Det pratas om att locka hit Nobelpristagare, men jag tror inte det blir någon allmän forskarexodus från USA, utöver någon enskild individ. Jag tror snarare det blir så att svenska forskare väljer att inte åka dit trots att det skulle gynna individer och projekt.

– Det här är inte aktuellt för Hjärnfonden i dagsläget, vi är en för liten finansiär för att kunna locka de stora forskarna.