Hjärnfonden
Ge en gåva

Internationella autismdagen

Den 2 april är det internationella autismdagen och det vill vi uppmärksamma. Här har vi samlat en del artiklar om autismspektrumtillstånd (AST). Ge en gåva till forskningen så ger du alla barn med en diagnos inom AST en bättre chans i livet. ❤

Magbakterier och autism – hur hänger det ihop?

Kan bakterier i magen ha något med autism att göra? Det vill Rochellys Diaz Heijtz undersöka med hjälp av forskningsbidrag från Hjärnfonden. Hon är forskare och docent vid Karolinska Institutet.

-Syftet med forskningsprojektet är att undersöka hur bakterier och andra mikroorganismer i magen och tarmen, den sk tarmfloran, kan påverka utvecklingen av den mänskliga hjärnan. Vi kommer att undersöka hur tarmfloran utvecklas hos barn med hög risk att utveckla autismspektrumtillstånd (AST), säger Rochellys Diaz Heijtz.

Här kan du läsa om forskningen

Autismspektrumtillstånd är en anhörigdiagnos

Ludvig var bara fem år när han fick diagnosen Aspergers syndrom. Hans olika utmaningar har påverkat hela familjen på djupet.

“Redan när Ludvig var drygt tre år märkte vi att något var annorlunda med honom. Han skrek mycket och var våldsam. När han var fyra tog vi kontakt med barnpsykiatrin, men då var han för liten för att få diagnos. När han fyllde fem kände vi att vi inte klarade det längre – då påbörjades en riktig utredning. En kort tid senare fick han diagnosen Aspergers syndrom, vilket räknas som ett autismspektrumtillstånd.”

Här berättar hans mamma mer om den svåra vardagen

Åtta myter om autism

Det finns många felaktiga föreställningar om autism, till exempel att det skulle gå att bota, att det handlar om uppfostran eller att vaccin kan orsaka autism

Här gör vi ett försök att slå hål på många av de vanliga myter och fördomar om autism som förekommer och som många möter i sin vardag.

Läs mer om åtta myter om autism

 

Aspergerdiagnosen blev en lättnad

Caroline s dotter Vendela har AspergerCaroline Kanestig förstod redan när Vendela var liten att hon inte utvecklades som andra barn. När hon fick diagnosen Asperger säger Caroline att det kändes som att en stor sten lossnade samtidigt som att en ny växte fram, oron för framtiden.

“Jag önskar också att det fanns mer forskning kring NPF för att personal inom barnomsorg och vården ska kunna upptäcka signalerna tidigare för att kunna sätta in rätt åtgärder och anpassningar. Med mer forskning kan vi få en ökad förståelse generellt inom samhället och kanske kan det tas beslut om att anpassa skolan ännu mer. De här barnen ska få ha samma rätt som alla andra att få må bra och lyckas i livet.”

Läs Carolines gripande berättelse här.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträttbild på Hjärnfondens stipendiat Wenjing Kang.

Hur gener påverkar hjärnans utveckling och sjukdomar

Genom en noggrann analys av biologiska signaler strävar Hjärnfondens stipendiat Wenjing Kang efter att avslöja sjukdomsmönster och mekanismer bakom neurologiska diagnoser, som schizofreni och autism.
Porträtt på hjärnforskaren Terje-Falck-Ytter som forskar på autism.

Tidiga tecken på autism

Tecken på autism kan skönjas redan hos spädbarn, visar ny forskning. Vid 2–3 årsåldern går det i det flesta fall att ställa diagnos. Tidiga insatser som individanpassad träning och stöd för familjer minskar risken för följdeffekter.
Ett porträtt på Darko Sarovic

Kommunikation mellan autistiska barn och deras föräldrar

Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att scanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn med autism och deras föräldrar.
Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, talade på Barnhjärnans Dag om skillnaderna i diagnosticeringen av flickor och pojkar med autsim eller ADHD. Foto: Juliana Wolf Garcindo och Birgit Leistmann-Walsh

Därför påverkar könet när du får din diagnos

Varför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar varför och hur hormonella svängningar kan påverka symtom.
David Larsson Heidenblad pratar med moderator Fredrik Berling om sin autistiske son Jacob på Barnhjärnans Dag 2023.

“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”

När David Larsson Heidenblads son Jacob, som har diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning, fyllde fem år sa han fortfarande inte ett ord. Tre år senare kan han både prata och läsa en enklare bok. Här berättar David om oron och rädslan han har känt under åren, men också om varför han idag känner sig hoppfull inför framtiden.
Liten pojke sitter vid träd och ser fundersam ut.

Magbakterier och autism – hur hänger det ihop?

Kan bakterier i magen ha något med autism att göra? Det vill Rochellys Diaz Heijtz undersöka med hjälp av forskningsbidrag från Hjärnfonden. Hon är forskare och docent vid Karolinska Institutet.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta