En flicka i sjuårsåldern tittar in i kameran. I bakgrunden sitter hennes lillebror och ser ut genom fönstret. Det finns många felaktiga föreställningar om autism, till exempel att det skulle gå att bota.

Åtta myter om autism

Vi tog hjälp av våra följare på Instagram för att samla in vanliga myter och fördomar om autism som de möter i sin vardag. Här gör vi ett försök att slå hål på dem.

”Det handlar om uppfostran. Barnet har inga svårigheter, det är mamman som är problemet”.

Det stämmer inte. Det är en seglivad myt att autism skulle bero på föräldrarna, och då särskilt mamman. Kvinnor har fått skulden för att de betett sig ”kyligt” mot sina barn och därmed orsakat autism, eller att de brister i uppfostran.

Autismspektrumtillstånd (AST) har tydliga diagnostiska kriterier. Det är en diagnos man föds med och det finns en stark genetisk ärftlighet. Den biologiska miljön kan dock påverka. Exempelvis har virusinfektioner och inflammatoriska processer hos mamman under graviditeten visat sig öka risken för AST. Högre ålder hos föräldrarna tycks också vara förknippat med ökad risk för AST.

I Sverige har 1-2% av befolkningen en AST-diagnos och det är flera gånger vanligare hos pojkar än hos flickor. Eventuellt är det så att flickor är underdiagnostiserade eftersom autism kan yttra sig lite annorlunda hos dem än hos pojkar. Här behövs mer forskning!

”Autism går att bota med rätt kost och aloe vera”.

Nej, autism går inte att bota med kost eller något annat. Man lever med diagnosen hela livet, men hur mycket livet påverkas varierar från individ till individ. Barn med autism kan få träning som förstärker det de är bra på och kompenserar för svagheter. Till exempel kan barnet få hjälp att lära sig känna igen olika känslor och reaktioner hos andra, något som personer utan AST gör mer eller mindre automatiskt.

En autismvänlig omgivning där människorna har förståelse för och kunskap om AST är också en viktig komponent. Det är till exempel viktigt i skolan där det kan krävas anpassningar som att till exempel få sitta själv och lösa en uppgift eller att få ha hörlurar med musik på sig för att skärma av omgivningen.

”Autister gör ljud och gungar fram och tillbaka”.

Barn med autism kan göra gungande rörelser när de är stressade, men det är ovanligt. Det syns i regel inte på en person att hen har autism. Diagnosen kan yttra sig som brister i samspel och kommunikation, vilket såklart märks av omgivningen. Det kan t.ex. handla om att man har svårt att veta hur man börjar ett samtal och vad som passar och inte passar att säga vid olika tillfällen. Men många med AST har lärt sig hur man samspelar med andra och fungerar bra i arbetslivet och i sociala sammanhang. Eftersom samspelet är delvis inlärt och inte alltid kommer ”naturligt” så kan det ta mycket energi i anspråk att umgås med andra.

”Personer med autism förstår ingenting.”

Autism har inget med intelligens att göra. Däremot så kan svårigheterna till kommunikation och socialt samspel förväxlas med bristande intelligens.

”Vaccin kan orsaka autism”.

Tidigare har det funnits en felaktig föreställning om att det skulle finnas ett samband mellan MPR-vaccinet (mässling, påssjuka och röda hund) och autism. Flera studier, bland annat en stor dansk studie, visar att det inte finns något sådant samband.

Här kan du läsa mer om bristen på samband mellan vaccin och autism.

”Autister vill gärna äta mat med ljus färg. Och de olika typerna av mat ska vara separerade på tallriken”.

Personer med AST är olika varandra och detta svepande påstående stämmer inte. Däremot är det sant att vissa personer med AST har en överkänslighet för sensoriska upplevelser. Det kan till exempel yttra sig som så att man har svårt för kryddig mat, att ett visst tyg känns obehagligt mot huden eller att man har svårt för höga ljud eller dofter.

”Personer med autism kan inte visa känslor”.

Personer med autism har känslor precis som vem som helst, men ibland visar man dem på sätt som är svåra för omgivningen att förstå.

”Personer med autism har specialintressen såsom tågtidtabeller”.

Det stämmer för vissa personer med AST. Man kan ha ett intensivt intresse för tåg, fotboll, fåglar eller en teveserie exempelvis. Men det gäller långt ifrån alla.

Tack till Anders Moberg från Attention för hjälp med faktagranskning.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Kvinna i gul jacka ler mot kameran. Hon står i gatumiljö.

Kungamamman Annsophie – en förkämpe för barns rättigheter

Hjärnfonden vill rikta ett stort och varmt tack till AnnSophie Forsell och övriga aktiva i föreningen Kung Över Livet som gjort ett enormt arbete för att samla in pengar till forskning och sprida kunskap och engagemang för NPF-frågor. De har samlat in otroliga 500 000 kronor till Hjärnfonden sedan starten 2012.

En leende pojke med rödaktigt hår och hans mamma.

Skolan ångestfylld för Alex

Alex är åtta år och älskar superhjältar och Youtube. Han gillar att spela teater och spelar upp filmscener för familjen med stor inlevelse. Här berättar hans mamma Camilla Svendsrud om vägen till en autismdiagnos och kampen för en fungerande skolgång.

En leende pojke och hans leende mamma.

”Mitt liv som mamma till en son med ADHD och Aspergers syndrom har gjort mig både stark och svag”

Casper har ADHD och Aspergers syndrom. Här berättar hans mamma Cicci Meijer om vägen till diagnos och hur livet ställdes på sin spets. 

Caroline Kanestig med sin dotter vendela som har Aspergers syndrom.

Aspergerdiagnosen blev en lättnad

Caroline Kanestig förstod redan när Vendela var liten att hon inte utvecklades som andra barn. När hon fick diagnosen Asperger säger Caroline att det kändes som att en stor sten lossnade samtidigt som att en ny växte fram, oron för framtiden. Läs Carolines gripande berättelse här.

Peters dotter Lovisa har ADHD.

Att vara förälder till ett barn med en NPF-diagnos

Friends och Hjärnfondens satsning Hej Hyper, ska öka kunskapen om barn med NPF-diagnoser och vad de behöver i skolan. I de här filmerna berättar Pernilla, Jenny, Peter och Jimmie om hur det är att ha ett barn som har Aspergers syndrom, ADHD eller autism.

Fredrika Järnehall, utbildningschef Stiftelsen Friends, forsknings- och högskoleminister Matilda Ernkrans, Anna Hemlin, generalsekreterare Hjärnfonden

Kunskap om NPF måste ingå i lärarutbildningen

Idag träffade Friends och Hjärnfonden forsknings- och högskoleminister Matilda Ernkrans för att tala om hur vi stärker skolans arbete för att öka kunskapen om NPF. Ett mycket bra samtal.
– Lärare ska alltid agera och lära ut på ett sätt som passar även barn med ADHD och autism, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.