Hjärnfonden
Ge en gåva

Månadens forskare – Lars Nyberg

Lars Nyberg är professor i psykologi och neurovetenskap vid Umeå universitet. Han sitter med i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd och är en av talarna på Hjärnans dag den 18 mars 2015.

Vad är ditt huvudområde och vad jobbar du med just nu?

– Jag forskar om hjärnan och minnet. I min forskagrupp studerar vi olika hjärnsystem som vi använder då vi utför olika kognitiva funktioner, som till exempel uppmärksamhet och minne. Med ny teknik kan vi se, mäta och registrera hur hjärnan arbetar och vilka delar i hjärnan som aktiveras vid olika händelser, något som öppnar oanade möjligheter. Jag har ett stort fokus på hjärnavbildning med magnetkamera och så kallad PET-kamera. Dessa används bland annat i ett långsiktigt projekt om åldrande, minne och demens (Betulaprojektet) där vi studerar hur minnesfunktionen förändras under vuxenlivet för att bestämma riskfaktorer och att hitta tidiga tecken på demens.

Vad är din drivkraft som forskare?

– Jag tycker det är roligt med forskning och det är utmanande att generera relevanta forskningsfrågor och sedan försöka hitta sätt att bevara dessa. En förhoppning är att det vi lär oss ska kunna komma till nytta i olika sammanhang.

Vilket genombrott tror och hoppas du på inom ditt område inom de närmaste åren?

– Vi studerar tidiga tecken på demensutveckling, som minnesförsämringar, minskning av hippocampus och annat. Det skulle vara fantastiskt om detta arbete kan kopplas till effektiva läkemedelsbehandlingar!

Du sitter ju i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd. Vad betyder Hjärnfonden för ditt eget forskningsområde?

För mig betyder Hjärnfonden dels att jag via granskningsuppdrag får inblick i den forskning som görs på svenska lärosäten. Deltagandet ger också tillfälle till möten med intressanta kollegor som arbetar med hjärnforskning och breddar på så vis mitt kontaktnätet. Sedan känns det bra att arbeta för Hjärnfonden som jag tycker arbetar föredömligt för att skapa resurser som bidrar på ett värdefullt sätt till vår strävan att lösa problem kring hjärnans sjukdomar.

Relaterat

Ett porträtt på Peter Thelin, hedersdoktor vid Karolinska Institutet och ordförande i Hjärnfondens styrelse.

Så mycket hände – tack vare Hjärnfondens givare

Hjärnfondens givare gör stor skillnad, eftersom statens forskningsstöd inte räcker till. Under förra året kunde Hjärnfonden bidra med nästan 200 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.
Läs mer

Ina kände skam när maken fick demens

När Ina Wettergrens man fick demens förnekade hon både honom och sjukdomen och lämnade sitt barn att ta hand om honom under dagarna. Idag berättar hon om skulden och skammen och hur hon kanaliserar det i sitt engagemang för Hjärnfonden.
Läs mer

3 av 10 skulle dricka mindre om de kände till risken för demenssjukdom

En ny undersökning visar att många saknar kunskap om hur alkohol påverkar hjärnan – men också att en tredjedel vill förändra sina vanor när de får mer insikt.
Läs mer

Snabbspåret till alzheimerdiagnos

På Karolinska Universitetssjukhuset i Solna finns en unik plats där ny forskning snabbt blir till konkret vård. Här möter patienter med tidiga symtom på demenssjukdom ett team som arbetar med snabbspår för minnesutredning, livsstilsförändringar och vetenskap i världsklass.
Läs mer
Markus Fahlström, forskare vi Uppsala universitet.

Blodflödet i hjärnan efter skador och sjukdomar

Hjärnfondens stipendiat Markus Fahlström strävar efter att förstå hur hjärnan kompenserar och försöker återställa sin funktion vid sjukdomar som framförallt påverkar blodflödet i hjärnan. Han utvecklar en matematisk modell för att studera cerebrovaskulär reserv, en parameter som reflekterar hjärnans förmåga att anpassa sitt blodflöde.
Läs mer

Våra tio mest lästa artiklar 2023

Kunskapen om hjärnan ökar och fortsätter engagera. Här listar vi de tio artiklar som varit mest populära på hjärnfonden.se under 2023.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta