Så mycket hände – tack vare Hjärnfondens givare

Det var faktiskt i nivå med vad det ledande statliga forskningsrådet bidrog med. Utan givarna skulle alltså betydande delar av svensk hjärnforskning stanna upp.  

I skrivande stund pågår 278 forskningsprojekt med stöd från Hjärnfonden. I fjol gjorde flera av dem stora framsteg. Till exempel presenterades en ny metod för att upptäcka tidiga tecken på frontallobsdemens, bevis för att depression i unga år har en extra stark genetisk komponent och en kartläggning av hjärnans utveckling – som kan ge ledtrådar om sjukdomar som MS.  

En annan stor framgång under 2025 var att det omtalade alzheimerläkemedlet lecanemab äntligen godkändes inom EU. Men visste du att denna molekyl en gång utvecklades med stöd av Hjärnfonden? Och att vi nu bidrar till arbetet med nästa generations alzheimerbehandlingar? Jag tror att det bara är en tidsfråga innan nästa stora genombrott kommer. I alla fall om hjärnforskningen får tillräckliga resurser. Därför är Hjärnfondens givare så viktiga.  

Varje krona gör verklig nytta. På bara fem år har antalet ansökningar om forskningsstöd från Hjärnfonden ökat med över 50 procent. Med andra ord hoppas allt fler hjärnforskare på stöd från Hjärnfondens givare – i kampen mot sjukdomar som alzheimer, stroke, depression, parkinson och ALS.  

De senaste decennierna har Hjärnfondens givare bidragit till många betydelsefulla upptäckter. Nu måste vi se till att det händer igen. Det finns mycket kvar att göra och många liv att rädda. Så inled gärna året med en gåva till hjärnforskningen. 

Vänliga hälsningar
Peter Thelin  

Styrelseordförande, Hjärnfonden