Hjärnfonden
Ge en gåva
Malin Parmar forskar om hur stamceller kan användas som behandling av Parkinsons sjukdom.

Malin Parmar i cellabbet vid Lunds universitet. Foto: Kennet Rouna

Omprogrammerade hjärnceller kan bota Parkinsons sjukdom

Nu kan forskarna bilda nya nervceller direkt i hjärnan! Genom att programmera om andra typer av hjärnceller till nervceller hoppas man kunna bota eller lindra Parkinsons sjukdom. Malin Parmar vid Lunds universitet vill med hjälp av tekniken kunna utveckla metoder för att reparera den skadade hjärnan. Forskningen stöds av Hjärnfondens forskningsanslag 2016.

Flera av hjärnans sjukdomar såsom stroke, Parkinsons och Alzheimers sjukdom innebär att nervceller i hjärnan dör. Nervcellerna kan inte återbildas, går de förlorade är de alltså borta för alltid, och i takt med att vi blir äldre kommer den här typen av sjukdomar att öka. Det finns därför ett stort behov av att utveckla nya metoder för att reparera den skadade hjärnan.

– I dagsläget finns inga effektiva behandlingar som bromsar eller botar neurodegenerativa sjukdomar och det finns därför ett stort behov av att utveckla nya metoder för att ersätta de skadade cellerna. Med våra studier hoppas vi på att kunna utgå från hjärnans egna stödjeceller (gliaceller) som programmeras om till nya nervceller, säger Malin Parmar.

För ett par år sedan blev forskare vid Lunds universitet först i världen med att programmera om mänskliga hudceller till nervceller, utan att ta vägen via stamcellsstadiet. Nu vill Malin Parmars forskarteam vid Lunds universitet, som samarbetar med forskare i Köpenhamn, ta tekniken som kallas cellterapi ett ytterligare kliv framåt.

Malin Parmar, professor i utvecklings- och regenerativ neurobiologi. Foto: Kennet Rouna
Malin Parmar, professor i utvecklings- och regenerativ neurobiologi. Foto: Kennet Rouna

Injicerar gener direkt i hjärnan

Cellterapi innebär att man placerar in nya celler i hjärnan för att ersätta de nervceller som dött. Parkinsons sjukdom gör att nervceller på ett visst ställe i hjärnan dör vilket medför till exempel skakningar och gångsvårigheter. För att patienten ska bli av med symtomen behöver de förlorade nervcellerna ersättas med nya. Istället för att transplantera in omprogrammerade hudceller till hjärnan görs omprogrammeringen i detta projekt direkt på plats genom att man använder sig av så kallade gliaceller som redan finns naturligt i hjärnan. Forskarna använder sig av möss och injicerar en genblandning på ett specifikt ställe i hjärnan vilket får gliacellerna att programmeras om till att bli nervceller och ersätta de som tidigare dött.

– På sikt hoppas vi kunna skapa nya nervceller direkt på plats i den delen av patientens hjärna där de behövs, så att de kan reparera skadan lokalt, säger Malin.

– Vi hoppas också att i framtiden kunna använda metoden för att skapa olika typer av hjärnceller. På så sätt kan man tänka sig en skräddarsydd behandling där varje individ får precis den sorts celler som gått förlorade, på exakt rätt plats i hjärnan, fortsätter hon.

Stamcellsbehandling för Parkinsons sjukdom inom fem år

Om tekniken med cellterapi fortsätter framåt i samma takt som nu tror Malin Parmar att stamcellstransplantation ska vara en reell möjlig behandling för Parkinsonpatienter inom tre till fem år, och att detta sen ska följas av metoder som bygger på omprogrammering. Längre fram hoppas hon också att det inom alla typer av sjukdomar där nervceller går förlorade, som stroke, Huntingtons sjukdom och ALS men även epilepsi, ska gå att bota eller lindra med hjälp av gen- eller cellterapi som ersätter de döda nervcellerna.

Relaterat

En bild på en äldre man som sitter ensam med sin telefon vid ett köksbord.

Internationella Parkinsondagen den 11 april

Den 11 april är Internationella Parkinson-dagen, en dag för att uppmärksamma en sjukdom som drabbar omkring 20 000 personer i Sverige.
Stamcellstransplantation som behandling för Parkinsons sjukdom. Malin Parmar i Lund leder den revolutionerande studien.

Stamcellsbehandling av Parkinsons sjukdom – första patienten transplanterad

Stamcellstransplantation som behandling av patienter med Parkinsons sjukdom är på väg att blir verklighet. I februari testades behandlingen för första gången på en patient vid Skånes universitetssjukhus. Tekniken är utvecklad av Malin Parmar och hennes forskargrupp vid Lunds universitet med stöd från Hjärnfonden.
Tomas Björklund är professor i neurovetenskap vid Lunds universitet.

Svensk Parkinsonforskning i framkant

Parkinsons sjukdom beskrevs redan för flera tusen år sedan, men vi vet fortfarande inte vad orsaken är. Det vill professor Tomas Björklund ändra på – med hjälp av ”lärande” datorer. Här berättar han mer om sin nydanande hjärnforskning.
Camilla Lindståhl och hennes man Magnus när de gifter sig

Parkinsons sjukdom drabbar hela familjer

Både Camilla Lindståhls make och pappa insjuknade i Parkinsons sjukdom ungefär samtidigt. Här berättar hon om hur vardagen successivt har förändrats – till oigenkännlighet.
Porträttbild på kvinnliga forskaren Cecilia Lundberg i kontorsmiljöhjarnfonden

”Vi måste göra allt vi kan för att nå nya genombrott”

Just nu pågår över 140 forskningsprojekt med bidrag från Hjärnfonden. Professor Cecilia Lundberg, ordförande för vår Vetenskapliga nämnd, vet hur viktig varje krona är för alla dessa hjärnforskare. Här berättar hon om de ekonomiska utmaningarna.
Tomas Björklund är professor i neurovetenskap vid Lunds universitet.

Artificiell intelligens i kampen mot Parkinsons sjukdom

Tomas Björklund är professor i neurovetenskap och leder en forskargrupp som använder ”lärande” datorer för att lösa Parkinsongåtan. Metoden är relativt ny, men har väldigt stor potential. Se hur viktigt ditt stöd är för framtidens hjärnforskning.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta