Hjärnfonden
Ge en gåva

Suzanne Dickson är professor på Göteborgs universitet. Hennes forskning handlar om hur hjärnan styr vad och hur mycket vi äter. Foto: Johan Wingborg, Göteborgs universitet.

Hjärnan bestämmer hur mycket du äter

Fetma är ett stort folkhälsoproblem och antalet drabbade ökar över hela världen. Enligt WHO lider 39 procent av vuxna av övervikt eller fetma. Det finns ett stort behov av att utveckla strategier och behandlingar som kan hjälpa människor att kontrollera sitt kaloriintag. En av de som fått forskningsbidrag från Hjärnfonden i år är Suzanne Dickson, professor på Göteborgs universitet. Hennes forskning handlar om hur hjärnan styr vad och hur mycket vi äter och hur det är kopplat till hjärnans belöningssystem.

Susanne Dickson är intresserad av att förstå vilka signalsystem i hjärnan som gör att vi förlorar förmågan att kontrollera hur mycket vi äter och varför det är så svårt att motstå frestelser. Det är speciellt svårt för personer som lider av hetsätning, en beteendestörning med missbruksliknande beteende vad gäller matintag.

-Övervikt beror på att vi äter för mycket och det är hjärnan som styr det beteendet oavsett den bakomliggande orsaken, säger Suzanne Dickson.

Det finns två hormoner, ghrelin och leptin, som kontrollerar vår aptit.

-De är som yin och yang när det gäller att reglera aptiten. Ghrelin gör oss hungriga medan leptin stänger av hungerkänslan, säger Suzanne Dickson.

Hjärnans belöningssystem kan få oss att äta mer

Tidigare har forskarna visat att det finns en koppling mellan ghrelin,  alkoholkonsumtion och alkoholens belönande egenskaper. En liknande koppling finns också mellan ghrelin och mat.

-Vi är intresserade av de nervceller som använder dopamin som signal. Dopaminsystemet är hjärnans belöningssystem och vi vet sedan tidigare att dopamin har betydelse för ätbeteende.

Att vi fortsätter att äta trots att vi är mätta och vet att det inte är bra för oss är troligen ett nedärvt beteende som hjälpte våra förfäder att överleva. De visste inte när de skulle få mat härnäst och fortsatte kanske därför att äta trots att de var mätta. Detta kanske sker genom att hjärnans belöningssystem får oss att äta mer.

Suzanne Dickson kommer nu att studera hur de nervbanor som använder dopamin påverkas av ghrelin och leptin. Genom att använda en ny teknik där man kan studera grupper av nervceller hoppas hon kunna kartlägga vilka nervceller som har betydelse för effekterna av hormonet  ghrelin och på vilket sätt ghrelin signalerar i de här cellerna.

På sikt hoppas hon att den kunskapen kan användas till att ta fram nya behandlingar av ätstörningar, både hetsätning och anorexi.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Cecilia Lundberg, hjärnforskare och ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd.

Om vi bara står på oss kan vi förvänta oss stora framsteg

Varje år brukar närmare hundra forskningsprojekt få besked om ekonomiskt bidrag från Hjärnfonden. Här berättar Cecilia Lundberg, ordförande i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd, om varför stödet från givarna blir viktigare med tiden.
Porträtt på Suzanne Dickson i utomhusmiljö. Höst.

Hormoner styr aptit och matvanor

Under pandemin ökade förekomsten av olika typer av ätstörningar. För att förstå varför vissa människor äter för mycket och andra för lite måste forskarna få en djup inblick i hjärnan och vad som styr vår aptit.
Ett kollage med en hjärna och två svartvita hjärnforskare mot en beige bakgrund.

Hjärnfonden delar ut 120 miljoner till svensk hjärnforskning

2023 gör Hjärnfonden den största utdelningen någonsin på 120 miljoner kronor i forskningsbidrag till totalt 95 olika forskningsprojekt om hjärnan och nervsystemet. Forskarna arbetar med Alzheimer, ALS, psykisk ohälsa, stroke och många andra områden inom neurologi på universitet runt om i Sverige.
Forskare pipetterar ett prov på ett laboratorium.

Hjärnfonden delar ut 105,3 miljoner till svensk hjärnforskning

I år får 99 forskningsprojekt dela på 105,3 miljoner kronor. Det är ett viktigt tillskott till svensk hjärnforskning och tar oss närmare ett samhälle där alla hjärnor når sin fulla potential, fria från sjukdomar.
Olycklig tonårsflicka sitter i badrummet och tittar på en våg och måttband

Ätstörningar-när tankarna kretsar runt vikten

Ätstörningar är en grupp allvarliga psykiatriska sjukdomar där den som är drabbad tänker mycket på sin kropp, sin vikt och vad man äter.

Hjärnfonden delar ut rekordbelopp på 106 miljoner till svensk hjärnforskning

Viljan att stödja svensk hjärnforskning har aldrig varit större. Hjärnfonden gör den största utdelningen någonsin när 90 forskningsprojekt får dela på totalt 106 miljoner kronor.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta