Hormoner styr aptit och matvanor

Tänk dig en ”aptitknapp” med förmågan att stänga av eller öka vår aptit på ett ögonblick. Upptäckten av en sådan strömbrytare skulle ha stor betydelse för ätstörningar på hela spektret. Inte bara för de drabbade av anorexi nervosa eller fetma, utan även för de som tappat sin aptit av andra orsaker. Det kan till exempel vara sköra äldre eller personer som ökat ofrivilligt i vikt på grund av läkemedelsbehandling. Det kan låta som science fiction men faktum är att forskarna redan idag är på god väg dit.

Suzanne Dickson är professor i neuroendokrinologi vid Göteborgs universitet. Hon forskar om ätbeteenden och har fått stöd från Hjärnfonden för sin forskning under många år. Huvudfokuset ligger i att kartlägga neurala signalvägar som reagerar på de inre och yttre signaler som styr vår aptit.

– Mycket har hänt inom forskningen om ätstörningar och övervikt det senaste året, berättar Suzanne. Ett stort genombrott var Ozempic, ett läkemedel som används för diabetes typ 2 eftersom det hjälper kroppen att sänka blodsockret, men endast när nivån är för hög. Man upptäckte att det här läkemedlet även påverkade hjärnan genom att det dämpar aptiten och därmed kunde användas som behandling vid övervikt.

Ny teknik viktig

Forskargruppen, med Suzanne i spetsen, jobbar just nu med att undersöka hur olika grupper av hjärnceller fungerar i de signalvägar som styr hunger och aptit. I det här projektet använder de en ny avancerad teknik (Fos-TRAP) för att identifiera vilka cellgrupper som aktiveras av aptitstimulerande signaler. En sådan signal kan antingen vara att man känner doft av mat eller genom att hormoner frisätts, till exempel ghrelin vars nivå stiger när man är hungrig.

– Den här nya tekniken ger oss mycket viktiga pusselbitar till att förstå de olika signalkedjorna i hjärnan som reglerar vår motivation för att äta.

Suzanne berättar att ju mer forskarna lär sig om de system i hjärnan som styr hunger, aptit och mättnad, ju närmare kommer de en lösning för en fungerande behandling för personer med olika typer av ätstörningar. Forskningsfältet är komplext och spänner över ett brett spektrum.

– Å ena sidan måste vi lära oss hur vi kan dämpa aptiten och minska matintaget hos dem som överäter. Å andra sidan finns anorexia nervosa där vi har personer som helt förlorat sin aptit. Det är ungefär samma signalvägar i hjärnan som är inblandade i båda tillstånden. Antingen blir de aktiverade eller inhiberade, men vi vet inte hur de regleras och vad som händer när det går fel.

Hur nära är vi att ha ett läkemedel som fungerar botande för ätstörningar?

– Vi är än så länge i ett väldigt stadium av att förstå de här sjukdomarna och vet fortfarande inte vad som gått fel i hjärnan. Vi kan till viss del se vad som händer i hjärnan men vi vet inte varför. Och vi vet i princip ingenting om neurobiologin bakom anorexia nervosa, inte ens hur stor del som beror på genetiken respektive miljön.

Varför har du valt att forska om just ätstörningar?

– Fetma är ett problem världen över. Dessutom ser vi att sjukdomar som till exempel anorexia nervosa ökade under pandemin. Vi är i desperat behov av nya strategier och läkemedel, både för att öka och minska aptiten.

Vad hoppas du att din forskning ska leda till för resultat?

– Vi vill få bättre kunskap om de celler i hjärnan som reglerar aptiten. Hunger har vi rätt bra koll på, den talar om att kroppen behöver mat, men aptit är mer komplext. Du kan vara sugen på choklad fast din kropp egentligen inte behöver det. En bättre förståelse för hur aptit fungerar skulle ge oss svar på frågan varför en del människor äter mer än de behöver.

Vad innebär stödet från Hjärnfondens givare för din forskning?

– Det betyder otroligt mycket. Forskningen är dyr och i Sverige finns inte så många ställen där hjärnforskare kan söka pengar. Med Hjärnfondens stöd kan vi investera i bra medarbetare och modern teknik. Så stort tack!

Suzanne Dickson är också ordförande för European Brain Council, en internationell organisation med målet att förbättra livet för de uppskattningsvis 179 miljoner européer som lever med hjärnsjukdomar idag. Hjärnfonden arrangerade ett webinarium tillsamman med dem under september på temat Rethink Alzheimer’s Disease. Se hela webinariet här.